växthuseffekten

You are currently browsing articles tagged växthuseffekten.

Så i princip kan vi glömma allt vi trodde vi visste om det hör före 2005. De orden har dröjt sig kvar så här dagen efter SLU:s årliga doktorspromovering. Hon som sa dem heter professor Sara Hallin och är professor i mikrobiologi på SLU.

Och det hon pratar om är inte vilket lite udda forskningsområde som helst. Det handlar om omsättningen av kväve i världshaven. Jorden är som vi alla vet en blå planet, till större delen täckt av vatten. Och kvävet hör till de absolut viktigaste grundämnena i livets kretslopp. Att vi nu tvingas lära om när det gäller de här för livet helt avgörande processerna är stort. Orsaken är allt vi lärt oss om organismer som tillhör den så kallade tredje domänen i livsträdet,  arkéerna. ( Förr kallade arkebakterier, men de är inga bakterier.)

Olika arter av dessa arkeér har nämligen visat sig spela en mycket stor roll för vad som händer med kvävet i oceanerna. Så stor roll att vi alltså måste börja om från början med våra flödesscheman.

Gäller denna revolution också det som händer på landbacken, i exempelvis odlingsjorden? Det vet vi inte ännu. Men det kan mycket väl vara så.

Det är relativt lätt att inse vad de här upptäcker kan få för praktiska betydelse. Tänk bara på problemen med övergödningen av Östersjön! Kväveläckaget är jordbrukets största miljöproblem. Men den nya kunskapen kan mycket väl också komma att påverka teorierna om försurningen av världshaven och rent av, indirekt, modellerna för den stegrande växthuseffekten.

För det visar på hur grund vår kunskap är om de mest livsavgörande av jordens fortfarande är.

Och det gör vad rektor Lisa Sennerby Forsse berättade i sitt tal än mera obegripligt.  För hon var tvungen att mitt i feststämningen meddela att just SLU drabbats av en drastisk nedskärning i höstbudgeten. Trots att man med råge motsvarat de kriterier som ställs av regeringen på universiteten och trots att de andra lärosätena fått mera pengar.

Förklaringar till denna märkliga snedfördelning ligger förmodligen i det faktum att SLU tillhör Landsbygdsdepartementet. Och inte Utbildningsdepartementet som de andra högskolor. Landsbygdsdepartementet har förmodligen andra prioriteringar just nu. Svensk grisnäring har till exempel akuta problem. Men utan kunskap och beprövad erfarenhet blir de tillfälliga besvären bestående.Och det tjänar ingen på.

De olika departementet styr därtill av olika partier inom Alliansen, men det lär nu inte arkeérna eller miljöproblemen bry sig så mycket om.

Att rusta ned den långsiktiga miljöövervakning och populära miljöutbildningar är dessutom en riktigt dåliga idéer.

Det borde inte minst regeringens påtänkta samarbetspartner, Miljöpartier, anse.

 

 

 

 

Tags: , , , , , ,

Ekot från den undersköna kalkön ute i den östra sjön når ända hit. Till landets framsida. Här sjunger ännu Trädgårdssångaren ( tror jag). Och här svirrar svalorna som bara de kan. Har du någonsin funderat över hur en svala eller varför inte en tornseglare ( förr kallad tornsvala) lär sig flyga? De har inte så lång tid på sig. Några sekunder från det de kastar sig ut ur boet innan de skall vara ”fullfjädrade” flygare.

Förmågan att manövrera i luften som bara de kan är alltså till stora delar medfödd. Men visst kan man se hur de unga svalorna nu lite lätt panikartat försöker få till det. Och hur de övar, övar och övar.

10 000 timmar tar det, enligt vissa beräkningar att bli riktigt bra på något. För oss människor. Vi är oerhört flexibla, men även vi har medfödda talanger och brister. Vi är alla olika. I en tid där vi,  enligt en av landets ledande mobbare, ”gillar olika” så borde ju det vara bra?

Ändå verkar vi livrädda för att erkänna att det finns skillnader. ”Alla kan sjunga”. Alla är snälla. Alla är offer. ( Ja, förutom medelålders vita män.)

Det är en anledning till att man  hör så mycket tjatter och halvlögner från Almedalen just nu. Snack som inte har någon som helst fäste i den verklighet vi trots allt skall hantera.

Och när regeringen nu skall ” ta tag i framtiden” är det inte politiska drömmare man behöver utan folk som kan räkna och har tillägnats sig ett kritiskt tänkande. OCH, att vara kritisk är inte samma sak som att låta arg när man intervjuar människor som inte har samma uppfattning som ens kompisar!

Det behövs innovationer och det behövs en annan mediabevakning. Idag döljs utvecklingen bakom utspelen.

För utanför Dunkers restaurang och Rosornas ö dundrar livet på som alltid.

Befolkningsökningen, liksom önskan om ett rimligt liv hos allt flera, kommer att ställa oss inför gigantiska utmaningar! Då räcker det inte med att duscha kallt!

Och vart tog växthusdebatten vägen? Har koldioxidutsläppen i världen upphört? Hur mycket släpper Sverige ut? Jag kan bara instämma i Hans Roslings krav på att statistiken över de svenska koldioxidutsläppen publicerad – nu!

Därför är det så betecknade när Studio Ett låter de politiska ungdomspartiernas ledare diskutera framtiden. Det är lika korkat  som att be högt specialiserade Nobelpristagare diskutera allmän politik i ”Snillen spekulerar”.

Om man verkligen vill skapa en bättre tillvaro för alla medmänniskor vore det så mycket lättare att se hela människan, både den biologiska och den ideologiska.

Fast då måste som sagt naturvetare intressera sig för omgivningen. Det handlar nog mera om det än att ”läsa humaniora”. Enligt min uppfattning är det betydligt vanligare att personer från den tjattrande klassen är totalt okunniga och ointresserade av all naturvetenskap.

I samma sändning (?) av Studio Ett skall en astronom förklara varför hennes forskning är intressant. Låt oss vara snälla och säga att ”hon inte når ända fram”. Om någon inte tror att ” de två kulturerna” lever vidare. lyssna på den intervjun.

Så det gäller att försöka ”hela människan” som man brukar säga. Fast då menar man av någon anledning alltid att naturvetare skall förstå humaniora, aldrig tvärtom.

Så  tyvärr påminner Gotland just nu mest om cyklopernas ö.

De enögdas rike.

Tags: , , , , , , ,

”Det finns mera mellan himlen och jorden, Horatius, än du anar i din filosofi. ”

Är ett Shakespearcitat som fått milt sagt, många tolkningar, inte sällan åt det övernaturliga hållet. Och jag ser också att den gamle illusionisten och lurendrejaren Geller nu fått en ny chans i svensk TV-kanal på det temat.

Men trot det kommer även jag  direkt att tänka på citatet när jag läser en artikel i tidskriften The Economist nu på lördag. Fast av helt andra orsaker.

För i motsats till vad många tror är allt inte utforskar här på vår planet. Det finns mera att hitta och förstå på vårt klot.

Det gäller i högsta grad så fort man lämnar terra firma och ger sig ut till havs. Och det var precis vad den kompetente bråkmakaren Craig Venter gjorde för några år sedan.

Doktor Venter har varit indragen i en serie bråk i under sin karriär. Mest uppmärksammad är han för att han skyndade på det banbrytande arbetet att kartlägga människans alla gener. Detta gjorde han genom att utmana det officiella projektet och den tävlan  slutade även den – i tårar.

När genfynden inte var någon genväg till de stora pengarna fick Craig helt enkelt sparken från sitt eget företag, Celera. Arbetslös men knappast utblottad tog han sin yacht och seglade jorden runt.

Men under seglatsen passade han på att samla in lite vattenprover. ( Detta ledde i sin tur till nya konflikter eftersom en del länder anade genstölder, ja, en ren piratverksamhet.  När expeditionen närmade sig Galapagosöarna reagerade till exempel myndigheterna i Ecuador starkt.)

Venter själv var oförtrutet entusiastisk och jag minns honom utropa att ” det finns nya arter i varje kaffekopp av havsvatten” som man tog upp från segelbåten.

Väl hemkommen fick man idén att analysera alla dessa prover med samma teknik som man en gång i tiden arbetat sig igenom hela den mänskliga arvsmassan.

Nu börjar resultaten komma av detta pionjärarbete.och de är minst sagt uppseendeväckande.

För vad forskarna tycker sig ha hittat är ett helt nytt rike av varelser!

Det är i vart fall vad professor Jonathan Eisen och hans kollegor på universitetet i Davis, Kalifornien menar i sin artikel i Public Library of Science.

För bara några decennier delade man in allt levande på vår jord i  två stora riken, de eukaryoterna och prokaryoterna ( bakterier) .

Men som vanligt inom vetenskapen så kom gamla sanningar på skam. Det började med att forskare började hitta märkliga organismer som levde på de mest extrema ställen, exempelvis vid heta källor nere på havsbotten. Deras främste upptäckare heter Carl Woese, är amerikan och som fick Crafordspriset så sent som 2003.

Organismenra kallas arkéer och avger metan.  Ju fler man upptäckte, ju större betydelse tillmättes de.  Allt flera menar rent av att livet på jorden kommer från havet, men att det kanske mera hade formen av en färgrann, slemmig beläggning än av en skön Afrodite. Professor Woese har dessutom länge hävdat att livet kärna är RNA, som i arkéerna, inte det DNA som analyserade i det humana genomprojektet.

Så hela stamträdet över livet på jorden fick ritas om och den nya gruppen fick den dubiösa beteckningen ” det tredje riket”, eller den tredje domänen.

Nu verkar det som det kan vara dags för ännu en omvälvning.

För det man nu hittat i Craig Venters vattenprover från världshaven tyder på en liknande revolution. Det verkar finnas någon slags ny typ av organismer där ute, medlemmar av ett fjärde rike! Eller ” den fjärde dimensionen av livet” som The Economist kallar den.

Om det är så, vore det inte så märkligt. Haven är fortfarande i högsta grad outforskade, inte minst de djupa delarna av dem. Eller som en havsforskare i Monterey Bay Akvarium sa till mig. ”Tänk om jag bara hade lika mycket forskningspengar som de spenderar på en enda rymdfärja! Jag skulle kunna upptäcka hundratals nya arter här på vår planet”.

Vad dessa nya varelser är för någonting, hur de ser ut och vilka funktioner de har havens ekologi är, i så fall, högst oklart.  Vilken roll kan de eventuellt spela när det gäller världshavens avgörande inverkan på jorden klimat?  Ingen vet.

Vi talar här åter om ”det okända okända”.

Anledningen till att vi inte stött på dem tidigare kan vara att vi inte letat och att den här typen av organismer ofta är svåra, eller omöjliga, att odla i laboratorium.

Men, som alltid bör man vara vetenskapligt skeptisk. De fragment av arvsmassa som man plockar fram kan också härstamma från exempelvis virus. (Ja, självklart finns det virus även i havet.) Eller fynden kan bero på något helt annat.

Fast visst är det en fascinerande tanke att havsdjupen inte bara innehåller gigantiska Blåvalar utan också ett helt nytt rike av livet!

För mig känns det förunderligt nog. Jag behöver liksom inte någon Uri Geller som böjer teskedar för att bli fascinerad. För mig räcker det med livet självt.

För sannerligen säger jag dig, Horatius, det finns mera i haven och på jorden än du ännu anat i din vetenskap.


Tags: , , , , , , , , , ,

Varje dag vi slår upp tidningen så har världen  förändrats.

För se, mitt ibland, alla de vita svanarna ligger den – den svarta svanen!

Och den senaste tiden har de svarta svanarna kommit i flock.

En självmordsbombare mitt i Stockholm. Wikileaksprofilen  Assange anklagas för våldtäkt. Nordkoreans artilleri öppnar eld mot en Sydkoreansk ö. Världen verkar galen.

Om man varit lagt åt det hållet så hade man tagit ”vädersolarna” över Stockholm häromdagen som ett järtecken.  Eller tolkat det generösa stjärnfallet nu på tisdag som ytterligare ett.

Men det vore lika bakvänt som att tolka den (hittills) stränga vinter som ett bevis för att jorden klimat.

För just när världen verkar galen är det extra viktigt att behålla det förnuftiga tvivlet.

Henrik Berggren på DN står för en av de bästa analyserna av tilltron  i det öppna samhället som jag hittills läst. För de mera vetenskapliga analyser som gjorts av terrorbombare visar just att de är ”arga ung och rätt välutbildade  män” vars frustration utnyttjats av extrema grupper.

Men lördagens bomb visar också att det nu är hög tid att öppet diskutera just dessa grupper och deras verksamhet – i Sverige.

SÄPO:s förtroende är inte så stort och deras effektivitet har redan ifrågasatts. Men fler kritiska frågor måste ställas.  För om vi nu har ett så öppet samhälle måste vi också våga kräva att alla tar sitt ansvar för ” de ensamma galningarna”. Även de lever och dör i ett sammanhang.

Vilka åtgärder vidtar de muslimska samfunden för att förhindra det nya självmordsbombare?

En annan journalistfråga jag hittills saknat i all de intervjuer jag sett:  Om nu Taimour Abdulwahab hade visat så extrema åsikter, varför berättade ingen av de muslimska ledarna i England detta för de berörda myndigheterna?

När det gäller pedofilskandalerna inom den katolska kyrkan har ansvar utkrävts ända upp till påven. Det vore kränkande att inte behandla den muslimska världsreligionen lika strängt.

För Gud bevare oss för fundamentalister!

Och tack och lov så är – nästan alla – svanar vita.

Tags: , , , , , , , , , ,

Miljöfetischism i blåsväder

Vi behöver av en rad skäl minska vårt beroende av fossila bränslen. inte minst eftersom våra koldioxidutsläpp påverkar klimatet och försurar världshaven.  Men när det gäller att hitta nya energikällor gäller det att inte falla för alternativ som ”låter bra”. Det gäller att inte välja miljöfetischism framför miljöeffektivitet.  Vindkraft har, tyvärr, många begränsningar. En av dem är att det är ett ineffektivt sätt att utvinna energi. Det behövs stora vindkraftverk och det går åt vidsträckta  landområden att bygga dem på. Därför sprider sig de nya vindparkerna som forna tiders kalhyggen över hela  Sveriges karta just nu. Liksom protesterna ifrån alla dem som skall härbärgera dessa betongskogar. ”Not in my backyard”.  Och inte blir det bättre av att de som drabbas av denna industriutbyggnad får veta att de skall hålla tyst och rätta in sig i leden. För de kommunerna som klokt nog sätter sig emot att offra sim närmiljö  för att elbolagen skall få lite symboler att pryda verksamhetsberättelsen med, de får nu veta att de skall hålla tyst.  Annars hotar ”varg Andreas” Carlgren att ta ifrån dem rätten att sätta sig emot! På Svenska Dagbladets ledarsida idag undrar Sanna Rayman mycket riktigt vad som hänt med det kommunala självstyret när det gäller vindkraften?

Så är man för kommunalt självstyre är man tydligen inte centerpartist. Och är man emot miljöförstöring av vindkraftsindustrin så får man veta att man inte är miljövän. Ja, det är till och med så att den naturhänsyn som tidigare stoppa utbyggnader av till exempel bostäder nu plötsligt inte gäller längre! Inte när det gäller de symbolladdade vindsnurrorna. Nu kan hotade arter plötsligt dra åt skogen! Eller snarare, det är det de inte kan längre. För det som tidigare hindrat enskilda personer att få bygga en villa gäller inte vindkraften.

Så visst, det är viktigt att bromsa utsläppen av koldioxid och göra oss oberoende av en rad diktaturstater för vårt energibehov. Men det är inte så viktigt att vi behöver begå nya stora misstag – igen.

Tags: , , ,


- I början var alla så entusiastiska över vinter och gjorde inget annat än pratade om ” äntligen en riktig vinter” . Men nu hör jag inget annat än ” nu räcker det” .
Så hälsar vår taxichaufför oss när vi kommer tillbaka till det kära fosterlandet efter några veckor i USA.
Han känner igen oss båda och vi känner igenom honom. En gammal kompis.
Och vi pratar om mera viktiga saker än vädret.

Men en sak han säger om den rådande vintern fastnar hos mig. ”Där fick de, säger han. All de som tjatar om klimatet!”

På ett liknande sätt formuleras sig min gamle studiekamrat på Facebook häromdagen. ”Där fick de miljömupparna!”

Och visst, jag erkänner, det har hänt att jag själv tagit billiga poäng genom att konstatera att det var värst vilken effekt Köpenhamnsmötet fick!

Men, allvarligt talat, så är det inte.

Vädret varierar och ibland blir det sådana här vintrar, ibland blir det grå slaskhöstar so aldrig tar slut. Det är bara trenden som säger oss något om eventuella klimatförändringar.

Så jag tar inte Finnbullsvinter till intäkt för att klimatet inte förändras. Jag räknar mig inte till ”klimatskeptikerna”. Däremot försöker jag som gammal journalist att förhålla mig skeptiskt till det mesta som folk påstår. Inte minst blir jag mycket skeptisk när snart sagt alla mina kära kollegor tycker exakt samma sak. Eller när de med indignation i rösten talar om för mig vad jag bör tycka. Då tycker jag det luktar propaganda och enfald.

Tags: , , , , ,

Kväv inte debatten!

Klimatdebatten går lite på sparlåga just nu. Utom i min kära lokaltidning, UNT, där det sedan länge puttrar en diskussion om bioenergins för-och nackdelar.

Möjligen borde de som deltar i ordväxlingen läsa en av mina favorittidskrifter The Economist som refererar en ny aspekt av energiodlingen. Läckaget av N2O, kvävedioxid. En mycket potent växthusgas.

Slutsatsen i referatet är att nettoeffekten av odlingen av bioenergi är negativ om man vill motverka en stegrad växthuseffekt.

Stämmer detta verkligen? Nja, juryn sammanträder fortfarande skulle jag säga. Men teorin är definitivt hett bränsle i debaten om bioenergi.

Tags: , ,