Nobelpriset

You are currently browsing articles tagged Nobelpriset.

Man kan fundera över det vettiga i att direktsända en middag.

Men nu är just Nobelmiddagen en del av en Nobeltradition, ett varumärke vi bör vara rädda om.

SVT Vd Eva Hamilton deltar ju, självklart , på festen och blev också intervjuas i början av SVT:s långa, dyra sändning.

Det är en över fyra timmar lång direktsändning som engagerar runt 120 personer!

Hon sa i denna intervju att det viktiga med kvällen inte var klänningarna utan upptäckerna.

Det är bara att hoppas att hon för sin egen sinnesfrids skull inte ser på den bandade sändningen!

För hela denna jättesatsning handlade i princip om – YTAN.

Så fort det råkade komma in på vetenskap, vilket är oundvikligt eftersom Nobelprisen i huvudsak handlar om naturvetenskap, markerade alla reportrar att detta var svårt, obegripligt och jobbigt.

Jessica Gerdin – som för övrigt klarade direktsändningen lysande – betonade flera gånger att det var ”litteraturen” som var det viktiga. Nobelpristage i fysik och medicin fick klapp på huvudet för att de var ” intresserade av litteratur också”.

Det är helt begripligt eftersom det nu är hennes huvudintresse och bevakningsområde, men man längtade ändå efter någon som sa att vetenskap är kul. Spännande och ja, rent av livsnödvändig.

Men så blev det inte. Det fanns liksom inte plats för det mellan all provsmakning av mat och ” de stora fåglarna som klampade runt i skogen”. ( Fasaner!)

Att sedan Anna Hedemo väljer just MP:s språkrör som intervjuoffer och dessutom tilltalar henne med förnamn var väl mera väntat. Över hälften av SVT:s journalsiter sympatiserar enligt enkäter med MP.

Så när sedan SVT:s nyhetsprogram flera gånger under kvällen rapporterade att det var Nobelpriset i litteratur som var ” det finaste” kändes det bara som en bekräftelse på den rådande nyhetsvärderingen.

Redan från traileren har det varit solklart att SVY driver en fråga.

Det måste utse flera kvinnliga Nobelpristagare.

Detta markeras av att man bara valt kvinnliga programledare i Nobelstudion och så långt som möjligt – kvinnliga experter,

Man tillämpar vad som brukar kallas positiv särbehandling. Och det har man gjort under en rätt lång tid.

Effekterna på Nobelförsamlingarna  är, låt oss säga, osäker.

De lär redan vara utsatt för en lång rad tryck från olika håll.

Men om detta nu är en viktig uppgift för den ”fria och obundna” statstelevisionen kunde man väl i vart fall själva föregå med goda exempel?

För en viktig orsak till att vi inte ser fler kvinnliga Nobelpristagare inom exempelvis fysik ( som är den sämsta klassen) är att få kvinnor är verksamma inom ämnesområdet. Då vore det kanske en bra början om de fyra, kvinnliga, programledarna visade lite större entusiasm över andra ämnen än mat, kläder, frisyrer och skvaller?!

Och, jo, jag vet att SVT och Kunskapskanalen sänder tonvis av seriösa program, men här har man en helt unik chans att nå utanför kretsen av de redan frälsta.

 

 

 

 

 

Tags: , , , , ,

Hur inrättar man ett nytt Nobelpris? Mot bakgrund av vad jag tidigare skrivit om Nobels testamente är svaret enkelt; det går inte!

Testamentet stipulerar fem priser, punkt slut. Historien om hur det gick till att, trots det, få till ”Riksbankens pris till Alfreds Nobels minne” är intressant. Ryktena handlar om en kohandel mellan just Riksbanken och Nobelstiftelsen där stiftelsen fick tillåtelse att placera i aktier mot att banken fick ”sitt” pris.

Nu är det som det är och även om tillkännagivandet numera lyfts bort från ”Nobelveckan” så tror nog många, inte minst i USA, att det är ett genuint Nobelpris. Och, kan man fråga sig, är skillnaden så stor? Det handlar om vilket anseende som Priset får, vilket i sin tur avgörs bland annat av vilka som fått det.

På så vis går det, kanske, att smyga in ett nytt Nobelpris. Personligen kan jag bara tycka att det var synd att man inte valde ett annat ämnesområde när man ändå tog sig omaket att ändra!

Ett slags allmänt Nobelpris, kanske, till de eller dem verkat mest för mänsklighetens nytta, oberoende av vilken fakultet de varit knutna till?

Tags: , ,

Fortsättning på I Alfreds anda.

Så är då Nobelveckan till ända. Jo, jag vet att Riksbankens pris till Alfreds Nobels minna kommer att tillkännages på måndag, men jag anser inte att det bör räknas till de Nobelprisen eftersom det inte fanns med i Alfred Nobels Testamente.

Och återigen har de norska politikerna lyckats väcka förvåning och just en diskussion kring vad som egentligen var Nobels avsikt.

Vad det verkligen detta han hade avsett med sitt ”Fredspris”?

När det gäller att tolka den gamle uppfinnarens sista vilja hamnar man i en situation som inte är helt olik tolkningen av den kristna Bibeln.

För det första måste man sätta in testamentet i sitt historiska sammanhang.

Först då förstår man den gammalmodiga uppdelningen i de tre naturvetenskapliga klasserna; fysik, kemi och fysiologi eller medicin. En uppdelning som är idag är hopplöst föråldrad och som därtill utelämnar en rad andra vetenskapsdiscipliner. Man kan till exempel fundera över varför ingenjören Nobel inte redan från början inkludera ämnet biologi, vilket även på hans tid kunde ha varit väl motiverat?

Och på senare år har forskningen inom biomedicin och medicin glidit samman till ett fruktbart ämnesområde, vilket inte minst årets ”Kemipris” visar.

När forskningen kring nanotekniken väl får upp farten kommer gränserna mellan fysik, biologi och kemi disciplinerna att bli minst sagt luddiga.

Forts föjer

Tags: ,

Den senaste ”skandalen” kring Nobels fredspris har lett till en ny diskussion om den Norska Nobel kommittén följer intentionerna i Alfreds Nobels testamente.

Om de norska politikerna bryter mot andan i det berömda testamentet är de verkligen inte ensamma om det.

Sanningen är väl snarare att ingen av prisutdelarna följer testamentet! Frågan är snarare vem som går för långt i sin ohörsamhet mot testamentet. Och vad det kan leda till?

 

( fortsättning följer)

Tags: , ,

Vem får Nobelpriset 2012?

Priset i fysiologi eller medicin.Tillkännages på Nobel Forum, på Karolinska Institutet ,Solna, klockan 11.30 på måndag.

Ursäkta, att jag tjatar men jag hoppas att stamceller och kloning äntligen blir belönade.

Så här skrev jag på denna blogg den 3 oktober 2010:

Ӂrets Nobelpris i medicin eller fysiologi tilldelas

James Till, Ernest McCull och Shinya Yamanaka

för deras banbrytande arbete med så kallade stamceller.”

Ungefär tror jag att det kommer att låta i Nobelforum nu på måndag 11.30.

Det vore i så fall på tiden!

””

Sedan dess har tyvärr Ernest McCull hunnit avlida, men i övrigt står mitt tips edan tre år kvar.

Men om jag gissar fel på den här punkten - i år också - finns det verkligen en lång lista av andra mycket värdiga kandidater.Flera av dem handlar om våra cellers ”inre liv”. Om signalsystem eller om cellernas förmåga att häfta fast vid varandra.

Här finns bra forskning krin gener som ligger bakom cancer, eller gener som styr hunger och fetma. Båda två allt för viktiga problem i dagens värld.

Karin Bojs i DN för fram den så kallade Optigentiken, en smått otrolig teknik där man kan styra hur en gen uttryckts, via en ljussignal!

Själv har jag under några år förespråkar Cochlea implanttransplantaten som gett tusentals personer ett betydligt bättre liv, bara i Sverige. Och om jag inte hörde fel så är Vetenskapsradion också inne på det här spåret?

En landvinning som innovatörer Alfred Nobel gillat, hörselskadad som han var av alla sprängexperiment.

 

Så, kloning och stamceller, garderat med hörselimplantaten…

 

Professor Higgs, förmodar jag?

Priset i fysik tillkännages på KVA på tisdag klockan 11.30

En av århundradets viktigaste vetenskapliga  upptäckten, den att Higgs boson faktiskt finns, borde givetvis få Priset. Men det är förmodligen, för tidigt och för komplicerat.

Så varför då inte ge Fysikpriset till ”danskan som stoppade ljuset”, Lene V Hau? Och då, som Thomson Reuters föreslåt, tillsammans med Stephen E. Harris, på Stanford!

En kvinnlig fysikpristagare OCH en från Stanford, vore väl en bra kombination ;-)

Men, de som har gissat åt kvantmekaniken får antagligen rätt.

Jag väljer att gå mot strömmen och gissar att KVA förberett sig; forskningen kring Higgs partikel får priset redan nu!

Kemi

Kemiklassen är inte min bästa gren, så länge vi talar om ”traditionell kemi”, eller oorganisk kemi.

Skulle det vara dags för biokemi i år ser det lite annorlunda ut. Och då blir problemet att medicin och biokemi glider över i varandra.

Låt mig därför gissa med hjärtat, jag hoppas att min gamle bekant Richard Zare får årets pris!

 

Det finns alldeles för många kandidater  och bara ett enda pris. Jag misstänker att  de olika kommiteerna lägger allt mera möda på att försöka baka ihop tre lämpliga pristagare, för att göra listan över de som aldrig blev belönade lite kortare.

 

 

 

Priset i kemi

Här gissar jag lite med hjärtat och hoppas på att den gamle ”Sverigevännen” Richard Zare äntligen får et pris.

Tags: , , , ,

Får Svante Pääbo Nobelpriset i kemi 2012?

Nej, förmodligen inte. lena Nordlund på Vetenskapsradion spekulerar nog mera med hjärtat än med förnuftet när hon för fram ännu en svensk som Nobelpriskandidat. Och det är numera inte lättare att få Priset om man är svensk, tvärtom. Det är svårare. Men visst vore det kul och visst förtjänar Pääbo och han arbete utmärkelsen. Det handlar ju om vad som gör oss unikt mänskliga…

Tags: ,

Internationellt tilldrar sig ”Nobelpris i Fred” störst uppmärksamhet. Och den är inte alltid positiv. För mottagarna utses av en politisk kommitté från Norska Stortinget.

Näst efter ”fredspriset” kommer givetvis ”Litteraturpriset” ;-)

Och där brukar den första frågan vara, när skall det tillkännages. Ryktet idag säger att Peter Englund kommer att träda fram för världspressen nu på torsdag.

När det gäller de naturvetenskapliga priserna VET man att de kommer att tillkännagivas nu på måndag ( fysiologi eller medicin), fysik ( tisdag) och kemi ( onsdag).

Tags: ,

När vi på Vetenskapsradion började spekulera om kommande Nobelpristagare var vi relativt ensamma att delta i denna  initierade gissningslek. Numera gör till exempel Thomson Reuters en relativ välgrundad analys, baserad på citering i vetenskaplig litteratur. De namn som kommer fram på det här viset är alla goda kandidater, precis som alla Lasker pristagare är det. Men, som sagt, alla kan inte vara utvalda och vilka det blir beror på en rad faktorer som är svåra att förutse.

CHEMISTRY

Louis E. Brus
Samuel Latham Mitchill Professor
Department of Chemistry
Columbia University
New York, New York, USA
For discovery of colloidal semiconductor nanocrystals (quantum dots)
Akira Fujishima
President, Tokyo University of Science
Special University Professor Emeritus, University of Tokyo
Supreme Advisor, Kanagawa Academy of Science and Technology
Tokyo, Japan
For the discovery of photocatalytic properties of titanium dioxide (the Honda-Fujishima Effect)
Masatake Haruta
Adjunct Professor, Department of Applied Chemistry
Graduate School of Urban Environmental Sciences
Tokyo Metropolitan University
Tokyo, Japan
-and-
Graham J. Hutchings
Professor of Physical Chemistry and Director of the Cardiff Catalysis Center
Cardiff University
Cardiff, Wales U.K.
For independent foundational discoveries of catalysis by gold

 

PHYSICS
Charles H. Bennett
IBM Fellow
Thomas J. Watson Research Center
IBM Corporation
Yorktown Heights, New York, USA
-and-
Gilles Brassard
Canada Research Chair in Quantum Information Processing
University of Montreal
Montreal, Quebec, Canada
-and-
William K. Wootters
Barclay Jermain Professor of Natural Philosophy
Department of Physics
Williams College,
Williamstown, Massachusetts, USA
For their pioneering description of a protocol for quantum teleportation, which has since been
experimentally verified
Leigh T. Canham
Chief Scientific Officer
pSiMedica Ltd.
Malvern
Honorary Professor
School of Physics and Astronomy
University of Birmingham
Birmingham, England, U.K.
For discovery of photoluminescence in porous silicon
Stephen E. Harris
Kenneth and Barbara Oshman Professor of Electrical Engineering and Professor of Applied Physics Emeritus
Stanford University
Stanford, California, USA
-and-
Lene V. Hau
Mallinckrodt Professor of Physics and Applied Physics
School of Engineering and Applied Sciences
Harvard University
Cambridge, Massachusetts, USA
For the experimental demonstration of electromagnetically induced transparency (Harris) and of  ’slow light’ (Harris and Hau) 

 

PHYSIOLOGY or MEDICINE
C. David Allis
Tri-Institutional Professor and Joy and Jack Fishman Professor
Head, Laboratory of Chromatin Biology and Epigenetics
Rockefeller University
New York, New York, USA-and-Michael Grunstein
Distinguished Professor of Biological Chemistry
Geffen School of Medicine
University of California Los Angeles
Los Angeles, California, USA
For fundamental discoveries concerning histone modifications and their role in genetic regulation
Anthony ”Tony” R. Hunter
American Cancer Society Professor
Molecular and Cell Biology Laboratory
Renato Dulbecco Chair
Salk Institute for Biological Studies
Adjunct Professor, Section of Molecular Biology
University of California, San Diego
La Jolla, California, USA
For the discovery of tyrosine phosphorylation and contributions to understanding protein kinases and their role in signal transduction
-and-
Anthony ”Tony” J. Pawson
Distinguished Scientist and Apotex Chair in Molecular Oncology
Samuel Lunenfeld Research Institute of Mount Sinai Hospital
Professor in the Department of Molecular Genetics
University of Toronto
Toronto, Ontario, Canada
For identification of the phosphotyrosine binding SH2 domain and demonstrating its function in protein-protein interactions 
Richard O. Hynes
Daniel K. Ludwig Professor for Cancer Research
David H. Koch Institute for Integrative Cancer Research
Massachusetts Institute of Technology
Howard Hughes Medical Institute Investigator
Cambridge, Massachusetts, USA
-and-
Erkki Ruoslahti
Distinguished Professor, Center for Nanomedicine
Sanford-Burnham Medical Research Institute
University of California Santa Barbara
Santa Barbara, California, USA
-and-
Masatoshi Takeichi
Director, RIKEN Center for Developmental Biology
Kobe, Japan
For pioneering discoveries of cell adhesion molecules, Hynes and Ruoslahti for integrins and Takeichi for cadherins

 

 ECONOMICS
Sir Anthony B. Atkinson
Research Professor, Department of Economics
Oxford University,
Oxford, England U.K.
For studies of income inequality and contributions to welfare state and public sector economics\
-and-
Angus S. Deaton
Dwight D. Eisenhower Professor of International Affairs and Professor of Economics and International Affairs
Woodrow Wilson School
Princeton University
Princeton, New Jersey, USA
For empirical research on consumption, income and savings, poverty and health, and well-being
Stephen A. Ross
Franco Modigliani Professor of Financial Economics and Professor of Finance
The MIT Sloan School of Management
Massachusetts Institute of Technology
Cambridge, Massachusetts, USA
For his arbitrage pricing theory and other fundamental contributions to finance
Robert J. Shiller
Arthur M. Okun Professor of Economics
Cowles Foundation for Research in Economics and Professor of Finance
The International Center for Finance
Yale University
New Haven, Connecticut, USA
For pioneering contributions to financial market volatility and the dynamics of asset prices

Thomson Reuters

 


 

Tags: , ,

Det är den femte oktober 2012. Vid den här tiden förra året visste världen vilka som fått årets Nobelpris. I år får vi vänta till nästa vecka. Och ”vi” i det här fallet är inte minst tusentals framstående forskare, världen över. Alla väl värda Priset. Men även när det gäller det mest åtråvärda av utmärkelser spelar Slumpen sin roll. Många är kallade men få är utvalda.

i vilket fall har spekulationerna om vilka som skall ”ha tur” i år redan pågått ett bra tag nu.

 

Tags: ,

Vi är alla Neandertalare till fyra procent”, läser jag i DI weekendsbilaga.

Nåja, det beror lite på vilka rubriksättaren inkluderar i sitt ”vi”. För såvitt jag förstår så är det endast några av våra förfäder som haft ihop det med dessa våra nära släktingar.

 

Närmare bestämt de av våra förmödrar och förfäder som vandrat upp i Europa och till Asien.

De som stannade kvar hemma, i Afrika, stötte inte på Neandertalarna och bär därför inte heller rester av deras gener i sin arvsmassa.

 

Forskarna spekulerar nu vad de små skillnaderna i genomet skulle kunna innebära för bland annat immunförsvaret. Är det rent av så att de människor som bär på en smula neandertalare har ett lite mera aktivt immunsystem, på gott och ont? Leder det till att vi lättar drabbas av vissa autoimmuna sjukdomar som reumatism och diabetes typ1?

 

Men här befinner vi oss ibland vetenskapens verkliga förtrupp, där Uppsalapojken Svante Pääbo trivs. Och det är om honom och hans arbete på Max Plank institutet i Leipzig handlar.

Pääbo pekas än en gång ut som av mycket få eventuella framtida svenska Nobelpristagare.

 

Ett sätt att bredda det underlaget vore för övrigt att ”köpa” ett Max Planks institut hit nu när Sverige har en hygglig ekonomi och det är ”billigt” att handla forskare i Europa.

På så sätt kan kanske också flera lysande svenska forskare kunna stanna hemma och – med lite flax – så småningom ta hem de där Nobelprisen till svensk forskning som Jan Björklund ofta talar om.

Tags: , , , , , , ,

« Older entries