Nobelpriset i fysik

You are currently browsing articles tagged Nobelpriset i fysik.

Man kan fundera över det vettiga i att direktsända en middag.

Men nu är just Nobelmiddagen en del av en Nobeltradition, ett varumärke vi bör vara rädda om.

SVT Vd Eva Hamilton deltar ju, självklart , på festen och blev också intervjuas i början av SVT:s långa, dyra sändning.

Det är en över fyra timmar lång direktsändning som engagerar runt 120 personer!

Hon sa i denna intervju att det viktiga med kvällen inte var klänningarna utan upptäckerna.

Det är bara att hoppas att hon för sin egen sinnesfrids skull inte ser på den bandade sändningen!

För hela denna jättesatsning handlade i princip om – YTAN.

Så fort det råkade komma in på vetenskap, vilket är oundvikligt eftersom Nobelprisen i huvudsak handlar om naturvetenskap, markerade alla reportrar att detta var svårt, obegripligt och jobbigt.

Jessica Gerdin – som för övrigt klarade direktsändningen lysande – betonade flera gånger att det var ”litteraturen” som var det viktiga. Nobelpristage i fysik och medicin fick klapp på huvudet för att de var ” intresserade av litteratur också”.

Det är helt begripligt eftersom det nu är hennes huvudintresse och bevakningsområde, men man längtade ändå efter någon som sa att vetenskap är kul. Spännande och ja, rent av livsnödvändig.

Men så blev det inte. Det fanns liksom inte plats för det mellan all provsmakning av mat och ” de stora fåglarna som klampade runt i skogen”. ( Fasaner!)

Att sedan Anna Hedemo väljer just MP:s språkrör som intervjuoffer och dessutom tilltalar henne med förnamn var väl mera väntat. Över hälften av SVT:s journalsiter sympatiserar enligt enkäter med MP.

Så när sedan SVT:s nyhetsprogram flera gånger under kvällen rapporterade att det var Nobelpriset i litteratur som var ” det finaste” kändes det bara som en bekräftelse på den rådande nyhetsvärderingen.

Redan från traileren har det varit solklart att SVY driver en fråga.

Det måste utse flera kvinnliga Nobelpristagare.

Detta markeras av att man bara valt kvinnliga programledare i Nobelstudion och så långt som möjligt – kvinnliga experter,

Man tillämpar vad som brukar kallas positiv särbehandling. Och det har man gjort under en rätt lång tid.

Effekterna på Nobelförsamlingarna  är, låt oss säga, osäker.

De lär redan vara utsatt för en lång rad tryck från olika håll.

Men om detta nu är en viktig uppgift för den ”fria och obundna” statstelevisionen kunde man väl i vart fall själva föregå med goda exempel?

För en viktig orsak till att vi inte ser fler kvinnliga Nobelpristagare inom exempelvis fysik ( som är den sämsta klassen) är att få kvinnor är verksamma inom ämnesområdet. Då vore det kanske en bra början om de fyra, kvinnliga, programledarna visade lite större entusiasm över andra ämnen än mat, kläder, frisyrer och skvaller?!

Och, jo, jag vet att SVT och Kunskapskanalen sänder tonvis av seriösa program, men här har man en helt unik chans att nå utanför kretsen av de redan frälsta.

 

 

 

 

 

Tags: , , , , ,

Så nu är det ”nästan säkert” att man hittat Higgs partikel, för helt säkra är forskarna inte ännu, trots en stor kollektiv insats för att på kort räkna fram resultatet ur ett gigantiskt material. Om jag förstår saken rätt är man tvekan till om partikeln som lämnat spår efter sig verkligen är en ”boson”?

Det leder till några små reflektioner.

Den ena är att begreppet ”sannolikt” är ett mycket bra ord, trots att Tage Danielsson fått oss att skratta ut det. För sannolik är inte sällan det ord som bäst beskriver verkligheten, ett ”sant” ord.

Världen är för det mesta just sådan, sannolik. Inte minst när man letar efter dess minsta beståndsdelar.

Den andra är hur svårt det ofta är att popularisera vetenskapen . ( Har ägnat ett helt yrkesliv åt att försöka) Ser att Daily Telegraph utlysts en tävling om hur man bäste kan beskriva Higgs partikel i en tweet, det vill säga med några få ord.

Tycker nog att Vetenskapsradion kom bra nära igår när Ulrika Engström citera att den är som ”sirap” som gör att som passerar den blir segare. eller får massa om man så vill.

Den hittills sämsta ”bilden” hörde jag på Tv4.

‘Higgs partikel fungerar som när en kändis kommer in ett rum fyllt med folk. Då vill alla andra i rummet flockas just runt henne’…

Och så tyckte jag nästan lite synd om professor Lars Bergström när en reporter frågade honom ”Jaha, blir det här ett Nobelpris nu?”

Bergström är ju sekreterare i Fysikklassen på KVA och den som har störst anledning att INTE avslöja framtida Nobelpris. Det är ungefär som att fråga Peter Englund om Bob Dylan får Nobelpriset i Litteratur 2012 – för att nu ta till en jämförelse som journalister kan förstå ;-)

Astronomi har annars alltid hört till de naturvetenskapliga områden som lockat publik. Förklaringen är lika enkel som svindlande. Svaret på hur Universum uppkom svarar underförstått på den stora frågan ” varför finns vi till?” och har således tolkats religiöst.

I trailern till Studio Ett i P1 frågar man därför ungefär ‘kan man tro på Gud nu när man hittat Higgs?’. Och även SvD kommer snabbt in på ”Big Bang” och drar för säkerhets skull till med Gudspartikeln” i rubriken.

Nu är professor Higgs själv inte alls religiöst lagd och har aldrig liknat ”sin” partikel för något gudomligt! Han kan  inte vara så förtjust i den ständigt återkommande liknelsen.

Och stackars Fred Hoyle! På frågan om hur Universum uppstod svarade den brittiska astronomen  i en BBC sändning att ”ja, det var i vart fall inte en Big Bang!”.

Men den bilden fastnade – som i sirap.

 

 

Tags: , , , , , , , , , ,

En historisk dag?

-       Doktor Higgs, I presume?

Samtidigt som flertalet av årets Nobelpristagare äter en fantastisk  lunch på Uppsala Slott håller forskarna i Atlas projektet på LHC ( Large Hadron Collider ) i Cern presskonferens.

Ungefär som Allmänna Sången framför stämningsfulla julsånger undrar den församlade journalistkåren om de – äntligen – skall få svaret på frågan många ställt sig så länge nu; finns Higgs boson

 

Denna försvinnande lilla beståndsdel av all vår materia borde finna där, det har teoretikerna som professor Peter Higgs räknat ut, men det som bekant inte alltid som teorin överensstämmer med verkligheten.

 

Hela denna ring, en världens absolut största och dyraste forskningsanläggningar har byggts just för detta; att hittat de minsta av materians partiklar! Inte minst denna gäckande Higgs.

Och om den inte finns betyder det att vi får tänka om. Eller snarare ”bryta ihop och börja om”. För då är det något fel med den så kallade ”Standardmodellen” som enligt den rådande vetenskapliga uppfattningen skall förklara hur universum är uppbyggt.

Så de är inte lite ansvar som vilar på denna lilla obskyra partikel. Så  har den också kallats ”Guds partikel” eller ”fysikens heliga Gral”.

Hur är det då? Existerar denna mytomspunna lilla beståndsdel

Svaret är, ja, förmodligen!

Mitt i alla data som partikelfysikerna nu samlat på sig framträder mönster som nog inte är slumpartade, det finns något där! Kanske, kanske.

Om det nu är så är det stort, men det betyder inte att alla svar är funna. Tvärtom.

Ett svar inom vetenskapen leder ofta till tre nya frågor.

Bredvid mig på Nobellunchen sitter Olle Engdegård. Om några dagar skall han disputera på KTH.  I sin forskning har han letat efter mörk materia i vår närmaste stjärna, solen.

Han har inte hittat någon sådan där. Hade han det skulle han förmodligen ha blivit Nobelpristagare om några år, eller snarare en stor grupp av forskare som gjort jobbet tillsammans. Nu har han inte det. ( Och när det gäller att belöna stora grupper av forskare så sätter för övrig Nobels testamente hinder i vägen för sådana, utom när det gäller Fredspriset. )

Men ibland är det också ett resultat att inte hitta något. Olles forskning är ändå ett steg mot en annan rätt stor fråga:

Var finns egentligen större delen av det universum som, enligt årets priser, fortsätter att expandera?

Det är sådana frågor som kan ge vem som helst lätt svindel en sådan här Luciadag, trots en alkoholfri glögg!

OM det är så, om flera data stödjer de fynd man hittills gjort kan vi ha upplevt en historisk Luciadag.

Oavsett det, och oavsett om forskarna hittar den ”mörka materian”, eller ” den mörka energin” , så vänder snart året, igen!

Snart går vi mot den ljusa masskraft som kallas vår.

Det är ingen förmodan, det är ett löfte!

 

Tags: , , , , , , ,

I veckan avled både Steve Jobs och ena v årets Nobelpristagare Ralph M. Steinman.

Karin Bojs uppmärksammar i sin DN-spalt att de både led av cancer i pankreas. Och att de valde högst olika behandling för sin sjukdom. Men det finns en annan principiellt intressant fråga man kan ställa efter veckan som varit. Borde Steve Jobs ha belönats med ett Nobelpris?

Att inte kan få ett pris nu är självklart. Inte ens genom att generöst omtolka sina egna regler en gång till skulle en Nobelkommittén komma fram till det beslutet. Undantaget för professor Steinman är och förblir nog ett extremt undantag.

Men frågan om geniet Steve Jobs skulle kunna ha kvalificerad för ett Nobelpris är ändå av principiellt intresse. Personligen hyser jag nämligen inga tvivel om att Alfred Nobel själv skulle ha svarat ett obetingat ”ja” på den frågan. För Alfred var i själ och hjärta en uppfinnare och en affärsman som ville åstadkomma nyttiga ting. Beräkningar visar att han, förutom sin förmögenhet, åstadkom cirka 350 olika uppfinningar och hade runt 200 egna patent.  En sådan person skulle säkert ha blivit fascinerad över en sentida  Kalifornienbo som The Economist i veckans huvudartikel kallar ” The magician”, magikern.

Så trollkarlen Steve Jobs kunde mycket väl ha kommit i fråga för Nobelpriset, om instiftaren själv fått bestämma. Det visar inte minst formuleringarna i själva testamentet som ligger till grund för alltihop.

Där står exempelvis att pengarna skall utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta. ”

Testamentet  fortsätter med att stipulera att en femtedel av årets prissumma  skall gå till de fysiker som ”har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning” .

Och här någonstans borde väl Steve Jobs ha kommit in i bilden?

För även om varken han, eller hans ärkefiende Bill Gates, på något sätt är hjärnan bakom de olika datorsystemen så är de ändå ledare som gjort dem möjliga och tillgängliga för oss alla.

Tänk er själva ett Nobelpris i fysik som delas av mellan Gates och Jobs!

Men så blir det alltså inte. Testamentet har omtolkats i en rad olika steg och nu är mannen som alltid kom tillbaka död.

Finns det då något sätt att förnya detta det mest respekterade av alla vetenskapliga priser? Ja, man skall aldrig säga aldrig. 1966 tillkom ”Riksbankens pris i Ekonomi, till Alfred Nobels minne”, efter en kohandel som hade sin grund i en ekonomisk kris för Nobelstiftelsen. Nu läser jag i tidningarna att stiftelsen återigen har ekonomiska bekymmer. Så vem vet, om något år kanske det kan vara läge för ett nytt tillskott till de nobla priserna?

Alfred Nobels beslut att testamentera bort större delen av sin förmögenhet kom ju till efter att han, på grund av en förväxling gjord av en tidning, fått läsa sin egen dödsruna. I den kallades han ” en dödens handelsman”. Det var inget eftermäle han ville ha, därav priserna för mänsklighetens nytta.

Vem har pengar nog att förstärka Nobelkassan idag? Regeringen eller får vi kanske ett ”Ingvar Kamprad pris”,  för den uppfinning som gjort livet bättre för ett stort antal människor på jorden. IKEA priset?

Tags: , , , , , , , , ,

Förklaringen till varför du och jag inte blir sjuka hela tiden, trots att omvärlden gör allt för att attackera oss.

Bevisen för att vi lever mitt i en gigantisk explosion – som ingen kan förklara. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta årets naturvetenskapliga Nobelpris.

Kemin då? Ja, beviset på att enskilda forskare fortfarande kan se den där glödlampan som Uppfinna-Jocke alltid fick i sin pratbubbla i Kalle Anka.

 

Årets skandal? Ja, hittills,  att en av medicinpristagarna var död! Men mest är det tragiskt att så många får vänta så länge innan de får priset. Förra årets pristagare i medicin och fysiologi, Richard Edwards, är ett annat exempel på det.

 

Nu återstår bara de mediala Nobelpriserna, de i litteratur och ”fred”. Vem tror inte på ”den arabiska våren”? Hand upp!

Tags: , , ,

Så är det Nobelfest igen. Visst känns det lite nostalgiskt. Efter att ha varit där i ett antal direktsändningar och på några middagar. Festen är faktiskt rolig och inte speciellt formellt eller stel.

I år håller dessutom Nobelpristagaren Andre Geim  ett helt lysande tal!

Detta är vetenskapens femton minuter av berömmelse. En sekund när världspressens ögon svepte förbi detta lilla kalla och grå land, vid kanten av inlandsisen.( Idag är Sverige i medias fokus av helt andra orsaker.)

Årets skandal är att att Robert Edwards  inte fått priset förrän nu. Nu när det är för sent för honom att glädjas åt det. Vem inom Nobelkommittén har motarbetat honom i alla år? Ska vi verkligen behöva vänta i femtio år på svaret?

Men, det kan inte hjälpas, Norska Nobelkommittén har i år gjort ett så bra val att de -nästan – är förlåtna för tidigare års klavertramp.

Heja Norge!

I Oslo är det en helt annat fest än i Stockholm. Mera show än ritual och ceremoni.

För egentligen är detta ett märkligt nöje år 2010. Att sitta och titta på hur andra människor äter, dricker och dansar. Hela Nobel är mycket osvenskt och otidsenligt. Just därför är det unikt.

Som journalist på Nobelfesten letade man förtvivlat efter en egen vinkel eller efter en något udda fakta som ingen redan nosat rätt på. Om Alfred Nobel, om maten eller forskningen.  John Chrispinsson kan vid det här laget dem alla. På min sista direktsändning jobbade vi tillsammans.

I dagens sändning gjorde han dessutom en lysande intervju med  EU:s forskningskommissionär Máire Geoghegan-Quinn.  Sanningen är att EU:s satsningar på forskning är katastrofalt låga. När skall Europa byta jordbruksstöd mot en satsning på framtiden? Det är en gammal fråga, men tyvärr lika aktuell idag som för fem år sedan.

Kristofer Lundström tror att han är kvar i Kobra och identifierar ”nobelpriset” med ”nobelpriset i litteratur”.

Men hör och häpna, jag hör för första gången ”vetenskapsradion” nämnas på SVT. Anledningen är enkel. Ulrika Björkstén är tillträdande chef för Vetenskapsradion och hon sitter också som kommentator i SVT. Och hon gör ett bra jobb. Man skulle nästan tro att de gamla public service företagen hörde samman.

Det är kul.

Inte minst för min gamla redaktion. För mitt uppe i festsyran, diadem och urringar  gör de varje vardag ett arbete som allt för sällan uppmärksammans – nyheter från vetenskapens fält, varje dag, i en radio nära dig.

Nobelfesten är inte vetenskap. Men många menar att vi genom att ordna en stor fest firar kunnande och forskningen. Ungefär som Andre Geim var inne på i sitt tal. Det är inte så illa.

Om vi kan få en gammal dynamitards pengar att verka för yttrandefrihet och vetenskap så kan man väl svälja ett och annat diadem.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Ett nytt, starkt fysikpris!

Årets Nobelpris i fysik går till grafen. Därmed fortsätter KVA en trevlig tradition genom att välja begripliga och tillämpbara priser.

Grafen är en väv av kolatomer som kan användas till mycket. Nya material, elektronik och solceller! The stuff that dreams are made of. Också KVA presentationer blir bättre och bättre.

Speciellt gillar jag bilden med katten i en hängmatta gjort av grafen, där ”mattan” är bara en atom tunn.

Båda pristagarna är födda i Ryssland och ovanligt unga. Upptäckten är dessutom mycket ny, sedd med Nobelprisögon.

En bra premiär för KVA:s nya ständiga sekreterare Staffan Normark.

En mindre lyckad debut för SVT vetenskapsredaktion vars första initierade frågatill pristagaren  var ”hur känns det”? Och den andra, ”vad skall du göra nu?”

Tur att Jens Ergon kom in och pratade vetenskap…

För det handlar om att göra något bra av de 15 minuterna i rampljuset, -innan de politisk ekonomiska intressena tar tillbaka mikrofonen.

Tags: , ,

Gissa Priset?

Det har länge varit en tradition att spekulera om Nobelpriset i Litteratur.

När jag så 1992 blev chef för landet största vetenskapsredaktion, Vetenskapsradion, tog jag chansen att lyfta fram även de naturvetenskapliga priserna i ljuset. Redaktionens medicinreporter  bevakade redan ”sitt pris” sedan några år, men fysik och kemi var försummade.

Själva idén att i förväg  gissa om vilka områden som skulle belönas ansågs dock unisont som både   ”dumt och omöjlig.”  Ingen ägnade sig åt sådana ”fjanterier”, fick jag veta.

Men tanken var att utnyttja nyhetsvärdet för att få berätta om forskningens fronter, en ofta helt okänd terräng för de flesta, men likafullt oerhört spännande för alla.

Nå, dumt och omöjligt, vi började i vilket fall började vi att gissa redan året därpå, om jag minns rätt. Jag arbetade samtidigt för att vi skulle få börja direktsända från tillkännagivandena i P1, både från Karolinska Nobelforum och från Kungliga Vetenskapsakademin.  Vi fick också frågan om inte radion också kunde sända från nobelfesten, vi sa, efter viss tvekan, ja. Genom att blanda fest, glitter och forskning kunde man  även på detta vis öka intresset för forskningen bakom priserna – och därmed för medicinsk och naturvetenskaplig forskning överhuvudtaget.

Med tiden ökade närvaron av media vid tillkännagivandet och Karin Bojs på DN började snart också publicera sina gissningar.  Nu spekulerar även Vetenskapsredaktionen på SVT. I min lokala tidning, UNT, publicerar Åke Spross sina tankar om priset, men som vanligt är det nästan omöjligt att hitta på UNT:s hemsida och det blir inte lättare av de  har ingen särskild rubrik med ”Vetenskap” på första sidan.  En mycket märklig prioritering i ”lärdomsstaden Uppsala”. Och Malin Sandström till och med ”metaspekulerar” på sin vetenskapsblogg.

Internationella media gissar också och i Tyskland kan man satsa pengar på olika kandidater. Thompson Reuters publicerar sedan länge en lista baserad på citeringar.

Och trots olyckskorparna  har vi journalister faktiskt ofta gissat rätt. Förra året gissade jag exempelvis rätt på lågoddsaren telomerer.

Trots att det blivit svårare och svårare eftersom forskningen bara växer och växer och antalet specialiteter ökar för varje år Chanserna att få rätt ökar givetvis om man garderar med att räkna upp ett stort antal potentiella vinnare, men på så sätt får man också chansen att berätta om fler spännande forskningsområden. Så det är en lek, men en roligt sådan. Den obligatoriska frågan om det läcker eller ej är lite mera komplicerad än vad Lena Nordlund antydde i Vetenskapsradion i fredags. Personligen har jag TVÅ gånger  vetat vem som skulle få Priset i förväg.  Och 1998 kunde Per Helgesson och undertecknad berätta vad priset i medicin eller fysiologi handlade om, drygt en halvtimma innan Tillkännagivandet. En tredje gång försa sig en person på väg ut från omröstningen på KVA.  Men i stort sett är det imponerande hur tyst det är om Priset.

Mina  förslag  till Nobelpris har gällt IG nobelpriset och jag tror inget av dem har funnits juryns gillande -ännu.Ett av dem av dem kan jag avslöja, det handlade om examensarbetet på SLU Alnarp om ängsandar…

Så att gissa årets Nobelpris är en tävling  med den allvarliga bakgrunden att den ger Vetenskapen ytterligare en chans att dansa på Nyhetsdisken.  Vid sidan av Zlatan och Mona.

Tags: , , , , , ,

Bra personkemi

Det är bara att lyfta på hatten, eller är det lagerkransen, för KVA för onsdagens Nobelpris i Kemi.

Enligt min enkla uppfattning är tre riktigt bra val av forskningsområden för årets naturvetenskapliga klasser.

Viktiga och begripliga.

Val som gör det lättare för Priset att bevara sin status i forskarvärlden och den prestigen kan knappast överskattas. För trots en ständigt växande skara av fina priser med stora monetära belöningar behåller Nobelpriset ännu sin ställning som det pris alla vill ha.

Få förstår nog  hur svårt det är att välja rätt.

Svårt för att det finns så mycket som är värt att belöna och svårt för att det finns så många att prisa. Svårt därför att man är låst av ett generöst, men hopplöst föråldrat testamente.

Nobelpriset har gett Sverige – och framförallt svensk forskning  – så mycket genom året att det borde betraktas som en viktig del av valutareserven, om vi nu har någon sådan kvar i dessa de yttersta av tider.

Hittills har the Prize klarat sig rätt bra utan större skandaler och låt oss bara hoppas att det fortsätter så.

Samtidigt reses varje år krav på förändring, förbättring och förnyelse av de stipulerade reglerna.

Nu senast i det brev som publicerades i New Scientist. Undertecknarna av brevet är tungviktare inom den moderna forskningen.  Edward O Wilson, Steven Pinker och Frans de Wahl hör alla till mina favoriter. Det som förenar dem är att de – förmodligen – inte kan få Nobelpris.  (Edward O Wilson har fått Craafordpriset som lanserats ett alternativt Nobelpris för bland andra biologer. ) Förmodligen därför att Nobelpriset i medicin eller fysiologi 1973 faktiskt gick till etologerna Karl von Frisch, Konrad Lorenz och Nikolaas Tinbergen.

Men som brevskrivarna konstaterar, frågan är om Charles Darwin kunde fått priset om han verkat idag?

Och för varje år växer även antalet forskargärningar som väl passar inom Alfred Nobels stipulerade klasser och som är banbrytande men som inte får hans pris. Av tillfälligheter, slump eller förbiseende. Dagens forskarvärld  är helt enkel för stor för ett pris från 1800 talet.

På många sätt är det också en tröstande tanke, problem blir lösta, det kanske finns opp för mänsklighetens fortbestånd i alla fall?

Kan man då inte göra om priset eller komplettera det? Nej, säger Nobelstiftelsen. Lagt testamente ligger. Och varför ändra på ett vinnande lag?

Det är ett konstaterande som det är lätt att instämma i, om det bara inte varit så att man redan ändrat en gång. Det skedde som bekant 1968 med instiftande av Svenska Riksbankens pris till Alfred Nobels minne, allmänt kallat ”Nobelpriset i Ekonomi”. Hur det gick till är en intressant historia i sig, men tillkomsten  utgör  i vilket fall en besvärande omständighet . Om man nu redan ändrat en gång, varför inte en gång till säger kritikerna.

Np, hur gick det då i vår gissningstävling?

Ja, med en gren kvar ( Ekonomipriset) kan man konstatera att Karin Bojs i DN vann i år. Grattis!

Hon delar emellertid, nästan, förstaplatsen med Nils-Johan Tjärnlund på Fokus.

Där efter kommer Vetenskapsradion och undertecknad som hade ett rätt. Där ser man vådan av att inte läsa igenom sina gamla anteckningar och helgardera med gamla favoriter…

Andra stora media som SVT och Svenska Dagbladet har inte ens ställt upp. Ja, SvD har ju inte ens längre någon vetenskapsredaktion. Lek lite med tanken att de skulle lägga ned Kulturredaktionen också…

Nej. gör inte det förresten!

Idag lär det delas ut något pris för litteratur. Här bevakar SvD minsann ”LIVE”. Jag hör att P1 utmärkta Kulturredaktion skryter om sin snabbhet när det gäller att få tag på pristagare. Då kan de ju begrunda prestationen av  Vetenskapsredaktionen på samma företag som fick tag på tre stycken under sin sändning i onsdags.

Tags: , , , , , , , , ,

Och vart skall du? frågar den den barska damen bryskt när jag frågar om tillkännagivandet är försenat.

Hit kommer inte in ostraffat. Inte ens om man varit här i snart tjugo år och nästan kan räknas till inventarierna.Och råkar vara en av de seniora vetenskapsjournalisterna i riket.
Kungliga Vetenskapsakademin är noga. Med att vara upphöjd och avskild.
Minns fortfarande hur vår ljudtekniker på radion ett år blev uppläxad här när han – olovandes – gick och tog en smörgås från ett framställt fat, märkt ”journalister”.
Någon ordning får det ändå vara under kristallkronorna.
Men årets pris är bra, mycket bra till och med. Det som belönas är snabbare kommunikationer och skarpa digitala bilder! Man kan nästan tala om ett trendbrott. De som får priset har på ett högst påtagligt sätt bidragit till vår vardag. Och till UNGDOMENS vardag. Ett pris i tiden, så sanna mina digitala ord.
Det är nästan så en del medlemmar av fysikens skrå måste ursäkta sig. För tekniken har vetenskapliga tillämpningar också, framhåller de snabbt. Marslandarens kamera, endoskopi, astronomi. Det är inte bara familjebilder från barnkalasen, minsann.
Och med tanke på all den snabba informationen som flödar genom optiska kablar är det lite ironiskt att telefonledningen till den uppringda professorn fungerar så bedrövligt dåligt. Om det nu inte sbs, skit bakom spakarna, någonstans. Pristagaren klagar över att han hör så dåligt och verkar mest morgontrött och sur. Jag har inte fått mitt kaffe, beklagar han sig. Men givetvis är han, på en direkt fråga, lycklig över priset.
Och han är värd det, tycker han. Det är bara att hålla med.
Att sedan KVA inte är så bra på att kommunicera, varken över telefon eller muntligt,  är en annan, lång, historia!

Tags: , , , , , , ,

« Older entries