You are partying us to death!
skrattade en amerikans Nobelpristagare för några år sedan. Men han verkade njuta omåttligt av detta sätt att närma sig slutet.För det dagliga forskningsarbetet är föga festligt. Å andra sidan är det ofta länge sedan pristagarna själva stod vid i ett labb. Dit går de numera bara när vi journalister vill ha lite ”miljöbilder” .
Kom att tänka på detta idag, dagen innan, den stora Nobelfesten. För just nu slussas årets pristagare runt landet, enligt ett kvalificerat schema. Alla skall få en liten bit av Nobelmagin. Och om du bor i någon av de städer där turnén drar fram, missa inte de offentliga föredragen!
Även om Nobelpristagarna ofta borde ha fått lite professionell hjälp med att popularisera framförandena ungefär tre varv till. Men till detta gives nog inte så mycken tid.
”Jag skulle behöva lite tid att gå till en järnaffär”, sa en annan, kvinnlig Nobelpristagarinna när den resande Vetenskapscirkusen passerad Uppsala några år senare.
Men när rektor Anders Hallberg anknöt till den önskan i sitt tal på Uppsala Slott något år efter så svarade Elisabeth Blackburn , en av mina favoriter ibland alla pristagare, att hon inte var ett dugg trött på festligheterna och glamouren.
Bring it on! svarade hon
Och på Hallbergs fråga om vad hon tog med sig hem från sitt Sverigebesök så konstatera hon rask att hon gärna tog med sig Allmänna Sången som just framfört ” Koppången” på ett underbart vis, under ledning av Cecilia Rydinger Alin .
I kväll skall jag själv försöka få en glimt av dem nere på Nordiska Museet.
Där minns jag fortfarande det stora 100 års jubileet som enligt förhandsinformationen skulle vara ett excellent säkerhetsarrangemang. Pådraget ledde dock till att inte ens pristagare släpptes in! Irritation och köer ibland VIP-gästerna
Å andra sidan gick vår medarbetare Staffan Dopping in och ut i Stadshuset samma år – utan leg!
Äh, de känner igen mig förklarade han.
Så är det. Säkerhetsvakterna är precis som alla andra, de känner till de vanliga kändisarna, men inte en grå Nobelpristagare
I år finns en pristagare ifrån Israel vilket, tyvärr, föranleder ett nytt säkerhetspådrag kring ”den stoa festen”.
Den stora festen är för övrigt nog störts i Sverige. Nobelstiftelsen har i vart fall tidigare haft lite problem med att få lika stor uppmärksamhet kring utdelandet som vid tillkännagivandet.
”Det är liksom ingen nyhet längre” som en ansvarig person uttryckte saken för några år sedan.
Genom åren har jag mer och mer kommit att dela vad en amerikansk pristagare sa under de för honom rätt deprimerande Bushåren:
”Det är fantastiskt att Sverige ordnar denna magnifika fest för att firar Vetenskapen”





