USA satelliten har ramlat ned från skyn. NASA säger att de inte riktigt vet vart den tog vägen. Lite trösterikt att höra att man kan förlägga en hel rymdfarkost. Här på landet drösar fallfrukten med tunga dunsar på uteplatsens bräder. Vackra äpplen som samlas till stora högar av dåligt samvete. De enda intressenterna är rådjur.
Gravitationen verkar fortfarande fungera, trots att det inte är helt utklarat vad den är för sorts naturkraft. Till och med Einstein brottades med tyngdlagen. Och nu hade han väl fått nytt huvudbry, nu när några sentida kollegor hittat partiklar som verkar gå fortare än ljuset, snabbare än 300 000 km i sekunden. Det är hyggligt fort.
Kommer på mig med tanken att nu får Ulf Danielsson banne mig skriva en ny bok och förklarade det här! Årets astronomiska bok heter annars ”Himlens väktare” av Ulrika Engström. Och den kommer snart att hamna i måstehögen här bredvid läsfåtöljen.
Inne i den bullrande staden är årets Bokmässa inne på sin sista dag. Sitter här i stugan och läser Karin Thunbergs intervju med Leif GW Persson i SvD.
”Gustavs grabb” heter den självbiografiska boken, de talar om.
Både Karins och Leifs klassresor känner jag igen, även om min vandring in inte tog mig så långt. ”Ack vad gör din moders enda son på dessa hala bräder”.
Kanske var dessa resor vanligare för några decennier sedan, när skolan fortfarande förmådde fånga upp udda undantag från de nedre klasserna? Och lite lustigt att läsa om dem i Svenska Dagbladet.
SvD har för övrigt en väldigt bra monter på mässan. Inte minst eftersom de serverar förträffligt kaffe. Och där finns förutom Thunberg och Persson även Berglig. Vad mera kan man begära nådens år 2011? Satt några minuter på deras halvrunda sittmöbler i fredags, tills jag trängdes ut av några andra besökare som helt sonika slog sig ned och pressade ut mig från soffan.
Efter en tag gav jag upp. Insåg senare att de bänkat sig för att lyssna på Karin Thunberg. Även hon har alltså sina huliganer. Ytterligare några fjäll som föll från mina ögon.