DN

You are currently browsing articles tagged DN.

Är du verksam på SLU? Då bör du inte missa DN idag. Där granskas nämligen Erik Erlandssons favoritprojekt ”Matland Sverige”. Förutom alla sakliga invändningar man kan och bör ha mot detta slöseri med skattepangar så är jag tämligen säker på att det ”besparingar” som SLU drabbades av för en tid sedan har sitt ursprung i just denna felsatsning.

För SLU ligger som bekant under Landsbygdsdepartementet och när budgeten skulle sys ihop, under herr Borgs stränga uppsyn, så var landsbygdsministern tvungen att finansiera sin käpphäst genom att ta ifrån en annan stor post i sin egen budget, SLU.

Så skar alltså centern ned på utbildning i den gröna sektorn för att spendera på, ja vadå?

Tags: , ,

Vi bär alla en del av vår historia i våra celler. Genom att analysera vårt DNA kan vi få veta mera om vårt gemsamma ursprung och lite mera om vår egen bakgrund. Allt fler väljer nu att skicka in sitt DNA för att få veta lite mera om sig själva.

Men vad säger egentligen testsvaret som kommer efter några veckor?

Många har efterfrågat en bok som hjälper en att tolka testpappren och se, nu har den kommit.

”Genvägar . praktisk handledning till DNA-jämförelse i släktforskning” heter den och den är skriven av den professionelle släktforskaren Magnus Bäckmark.

Ja, bok och bok, det är snarare ett litet häfte men det ger ändå en kortfattat och pedagogisk förklaring till vad man får veta och hur man kan använda resultaten från olika test. Texten är lättläst och illustrationerna är rikliga. Steg för steg går Bäckmark igenom hur det går till att testa sig och hur man sedan går vidare.

 

Om du har gjort en sådan här analys, eller funderar på att göra den, så skaffa den här skriften!

 

Debatten kring forskningen kring vår arvsmassa är lika gammal som forskning själv.

Nyligen bidrog självaste Science till diskussionen om just släktforskningen med hjälp av DNA genom att publicera en artikel. Kontentan av artikeln var att det är alldeles för lätt att ta reda på vem som lämnat in ett DNA-prov. Karin Bojs på DN tar upp artikeln i sin söndagskrönika och funderar över de gentester hon själv gjorde inför boken ”Vikten av gener”.

Tidigare har journalisten Maja Hagerman varnat för att resultaten av DNA testerna skulle kunna tolkas fel på olika sätt. Exempelvis ”jag har kungligt blod i mig”.

På andra sidan i diskussionen står tillexempel den danska journalisten Lone Frank som i sin bok ”Mina vackra gener argumenterar för att vi alla skall vara helt öppna med  hela vår arvsmassa.

Det som används i släkttester är bara vissa, små bitar av genkartan.

 

När det gälle risker för att försäkringsbolag skulle använda dina gentester emot dig vill jag bara påpeka att det i så fall inte skulle förändra någonting jämfört med hur det är idag.

Om du exempelvis vill ta en livförsäkring måste du ge bolaget godkännande att låsa din sjukjournal. Integritetsskyddet är kort sagt inget obefintligt redan nu.

 

Mot detta kan man också ställa det faktum att om vi alla gör våra genkartor mera tillgängliga för forskningen så kommer vi allt mera att upptäcka hur nära släkt allt liv egentligen är.

 

Och på köpet får vi skriva om historien som när PNAS i veckan publicerade en rapport där det visade sig att en befolkningsgrupp i nuvarande Indien hade likheter med arborginerna i Australien. Varför, jo sannolikt utvandrade en grupp människor för flera tusen år sedan från Indien ända bort till Australien.

 

Om du vill bidra till det kan du, mot en viss betalning, skicka ditt DNA-prov till National Geographics forskningsprojekt.

 

Och alla kommer vi från Afrika.

 

 

Tags: , , , , , , ,

Jag är också politisk deprimerad. Inte för jag begriper varför detta skulle vara av allmänt intresse, men en stor del av den svunna veckans debatt har handlat om en persons depression.

Maria Svelands inlägg var i sin tur ett ”svar” på Bengt Ohlssons långa text i DN om hur svårt det kan vara att vara ”kulturarbetare” och inte rösta vänster.

DN ordnar knytnävskamp Och vid ringside sitter hela etablissemanget och räknar slag.

Domarna är lika opartiska som fans brukar vara. ”Den selektiva perceptionen” fungerar som måttstock. Vi ser vad vi vill se och blundar gärna för våra egna fel.

Anledningen till att jag är deprimerad är att få verkar bry sig om vad vi och våra barn skall ägna sina liv åt. Vad skall vi arbeta med?  Använda vår kreativitet åt? Vilka är de viktiga framtidsfrågorna, vad är bara krusiduller på en yta?

De frågorna förtjänas att prata om. Att föra ett samtal om -långt utanför näthatet och alla dess oförsonliga troll. För att stå och skrika åt varandra är ingen debatt. Det är början till slutet.

Tags: , , , ,

Det har varit en hälsosam dag. För den 8 september debuterade jag på Konserthuset i Uppsala och uppträdde på scenen som ”förband” till  Thomas Fogdö. Min uppgift var att berätta för en fortbildningskurs om hur det kan vara att vara patient, något jag med förlov sagt har alldeles för stor erfarenhet av. ” Bättre flyt på operation” heter kursen och jag hoppas att våra bidrag kan hjälpa till lite med den processen. Roligt var det i alla fall.

Om du vill höra programmet jag gjorde efter min transplantation så lär det gå att lyssna på här, men ha tålamod, det tar en stund att ladda ned

Direkt efter det kastade jag mig ned till Oasen, en hälsoklubb i närheten av Expressen och DN, där Karin Bojs och Anna Bratt lanserade sin nya bok ”vikten av gener”. En bok om att vi alla är olika, även när det gäller vår förmåga att tillgodogöra oss den mat vi äter. Vilket naturligtvis har stor betydelse om man nu försöker banta – och vem gör inte det i dessa dagar?

Utan att ännu ha läst boken har jag därför en känsla av att den kommer att sälja bra. För endast förläggarna vet hur många kokböcker det ges i detta land och bara det lär skapa ton av övervikt att banta bort.Och skapa än mera jobb för sjukvården! Så vitt jag minns är just kirurgisk minskning av magsäcken den enda viktminskningsmetod som håller sig över en längre tid, enligt vetenskapliga utvärderingar. Hittills. Men snart kommer Bok-Och Biblioteksmässan i Göteborg pch där bjuds säker på ännu flera lösningar på problemet.

Tags: , , , , ,

Ekonomi, Sport,Sthlm,Kultur&Nöje,Ledare,Debatt.Bostad,Motor och Livsstil.

Vad är nu detta? Jo, det är de rubriker man kan välja emellan i DN:s senaste applikation för I-phone. Detta anses säker avspegla läsekretsen intresse. Och listan är mycket avslöjande för medias värderingar i allmänhet.

Jag hävdar att det lyckligtvis inte alla är så. Allmänheten är betydligt mera intresserade av Fakta. De är mycket nyfikna på teknik, medicin och vetenskap. Säkert också av språk och historia. För att inte tala om djur och natur! Det kan man ta reda på om man tar sig besväret att göra opartiska enkäter där man faktiskt frågar om intresset för dessa ämnen. Men ofta väljer chefer och mellanchefer att inte ställa de frågorna. Journalisterna förväxlar som vanligt sina egna intressen med gemena mans preferenser.

Ett annat, större, problem är att det anses svårt att sälja annonser på de utelämnade områdena. Pressen är ju fri, i princip, men det fria ordet har ett pris. Och mer än hälften av det betalas i dagspressen av annonser.

Tyvärr leder det till att vi får en mycket ensidig bevakning av samhället. En bevakning där det ena önsketänkandet ställs mot de andra, utan någon som helst förankring i hur verkligheten ser ut. En diskussion där Grouchao Marxs ande svävar över chattret, ”jag har redan bestämt mig, kom inte och förstör debatten genom att komma släpande på en massa fakta”.

Sedan kan man ägna debatten åt att anklaga ”de andra” för att illusionerna brast, igen. Konflikter gör sig så bra nyheterna.
Men i Sverige har vi fortfarande en relativ stark public service radio och TV. De borde kunna strunta i annonsörerna, eller?

 

 

 

Tags: ,

Vart tar vetenskapen vägen? Den frågan finns det tyvärr allt oftare fog för att ställa. Visst det finns hur mycket vetenskap, forskning och fakta som helst på nätet, men vem hittar det? Det gäller att vara där det syns. på de stora scenerna, eller palttformarna. Det är därför lite oroande när sveriges tyngsta tidning, DN, lanserar en ny ”app” där rubriken ”vetenskap helt saknas!

Inte nog med att DN skurit ned på sin vetenskapsredaktion och Svd lagt ned sin, nu kan man inte ens markera sitt intresse för det ämne som gjort både de smarta telefonerna och apparna möjliga.

Bevakningen av, rapporteringen från och granskningen av kunskapssamhället är redan bedrövligt dålig!

Eller för att citera Åsa Lindeborg: ”Det är ett problem att tyckande värderas mera än kunskap”.

Desto roligare är det att höra Vetenskapsradions chef, Ulriika Björksten, medverka i Studio Ett idag.  Ämnet för dagen var LCHF dieten där SR gjort en undersökning om vilka miljöeffekter denna kost har.

Självklart påverkar den exempelvis klimatet betydligt mera än en normal diet. Man kan också på goda grunder misstänka att LCHF ätandet orsakar en rad klassiska medicinska problem. Annika Dahlquist utsågs för övrigt till ”årets förvillare” nyligen.

Tags: , , , , ,

Sex, bröllop och evigt liv

Barn i USA och Europa når puberteten allt längre ned i åldrarna och de som vänta med sex till efter bröllopet lever lyckligare. Se där två rätt omskakande vetenskapsnyheter för helgläsning.

Att barn i USA når puberteten all tidigare har varit känt ett tag. Orsaken har ofta antagits varit den tilltagande fetman ibland barn och ungdomar. Men enligt danska forskare pågår exakt samma utveckling ibland danska ungdomar. Det visar forskning av den danske professorn Niels Skakkebaekpå Köpenhamns Universitetssjukhus.Och fetman kan inte förklara den rätt drastiska förändringen som gör att flickor får bröst allt tidigare och pojkarna kommer i målbrottet i allt yngre år.

Det stora problemet är alltså inte att modeindustrin säljer bh:n till småflickor, problemet är att de behöver dem!

Den sexuella mognaden motsvarar inte av en mental beredskap utan gapet mellan puberteten och adolescensen snarare växer. Vi skulle alltså få allt mera sexuellt aktiva barn som inte har förmågan att se konsekvenserna av sin lust. Och orsakerna till denna dramatiska förändring? Ingen vet riktigt varför!

Tidigare påslag av östrogen kan också misstänkas leda till en rad hälsoproblem senare i livet.

Mera om detta står att läsa i den intressanta tidskriften Intelligent Life som är en ffristående bilaga till The Economist . Och just nu kan man ladda ned några nummer av tidskriften, kostnadsfritt, till via en app.

Det är också modertidskriften The Economist som presenterar den högst kontroversiell undersökningen som tyder på att par som väntar med att sex till efter den kristna välsignelsen lever lyckligare och har ett bättre sexliv (!) än de som inte håller sig. (Samtidigt visar andra undersökningar att 85 procent av amerikanerna inte följer kyrkans råd att hålla sig till efter vigseln…)

Nu skall det på en gång påpekas att resultaten behöver bekräftas av en annan likadan undersökning innan man skall ta dem på riktigt allvar. Och att det inte är svårt att se svagheter med den här rapporten, men läs mera här!

DN är en av de få svenska dagstidningar som har en vetenskapssida. Den ägnas idag åt långt, eller rent av evigt, liv. Karin Bojs ger i sin spalt råd om vad man bör tänka på för att nå 90 års ålder.

I artikeln bredvid berättas hon om hur Henriette Lacks på sätt och vis fick evigt liv, utan att be om det.  Hennes celler lever vidare som He-Le celler i laboratorierum världen över.  Många upptäcker har gjorts tack vare detta, men ingen frågade henne om lov när cellerna togs från henne för sextio år sedan.

En märklig historia skildrad i boken ”The immortal Life of Henrietta Lacks” av Rebecca Skloot.

Svenska Dagbladet har vanligen ingen stående vetenskapssida men har denna söndag satsat stort på en flersidig, rikt illustrerad rymdessä. Mycket vacker och värt att spara! Men förmodligen bara tillgänglig via papperstidningen.

Och på tal om rymden bör du inte missa NASA utsällningen som just kommit till Tekniska Museet i Stockholm, om du är intresserad av rymdforskning. De bemannande färderna är visserligen mera propaganda än forskning, men utan dem hade nog inte de mera seriösa projekten inte heller lyft från jorden.

Vetenskapsradion veckomagasin hade inte riktigt hunnit uppdatera sin hemsida när jag skriver detta, men veckans program handlade om ”smygflygare” och ny spännande fysik.

Hemsidan och veckans sändning hittar du här.

Glöm nu inte att du kan hjälpa forskarna att räkna fåglar vid ditt fågelbord idag!

Och,längst ned till höger på denna hemsida så kan du se vilket väder vi har i Uppsala just nu!

Tags: , , , , , ,

En utrotningshotad art.

Ungefär så skulle man kunna sammanfatta  läget för de journalister som valt att intressera sig för vetenskap.

Nu är det inte så glada tider för någon i mediabranschen. De stora morgontidningarna vacklar runt som skadeskjutna dinosaurier i ett medialandskap som är dolt av en tjock bloggsoppa. Ingen vet vad som skall stiga fram ur twittertjattret, men många önskar att de visste.

Fast det finns som vanligt gradskillnader i helvetet.

Att som journalist specialisera sig på ”politik och ekonomi” har sällan varit fel. Nöje, sport och kultur fungerar också. Sport och nöje har sina kändisar som vi alla förutsätts vara omåttligt intresserad av – alltid. Antingen gör Zlatan må, eller så gör han inte mål. I vilket fall är det stoff för förstasidan.

Nå, folket är som de är, stor sak. Det är inte pressens fel, säger många.Inte minst de som har makten inom pressen.

Jag tror inte att det är sant. Svensken har i genomsnitt en god grundutbildning. Och är nyfiken. Hon eller han vill veta. De undersökningar som verkligen gjorts tyder på att intresset för vetenskap, medicin och teknik är mycket stort. Min poäng är – och har så varit i tjugo år – är att journalisterna förväxlar sina egna intressen med publikens intresse.

Spelar det någon roll, kan man fråga sig. Ja, om man tror att frågor som energiförsörjningen, klimatförändringar och en rimlig välfärd för världens befolkning är viktiga så är det nog så.

För i alla dessa avväganden, och i de flesta andra, spelar forskning och vetenskap en avgörande roll.

Man kan rent av hävda att det är en demokratifråga. Utan egen kunskap är väljarna ett lättlurat valboskap.

Om detta pratade vi på Vetenskapsfestivalen i Göteborg igår. Alltihop lär sändas på UR så småningom.

Och eftersom jag var lite besk mot SVT för ett tag sedan, i måndags sände Vetenskapstelevisionen ett utmärkt inslag om Craig Venters försök att framställa en konstgjord organism, för att skapa  ”organisk bensin”. Gjort av Jens Ergon. Bra!

Se det på SVT play. När du ändå är där, leta upp några av de program som sänds runt klockan 18 på SVT. En lysande satsning som bara är att gratulera till.

Och så finns ju Karin Bojs på DN. Som senare på dagen meddelar att hon också skall börja blogga igen.

Ännu hoar också kattugglan i SR:s vetenskapsprogram.  En svensk variant av Minervas uggla. Men det förvånar mig när jag hör gruppchefen utnämna sig själv och sina medarbetare till ”nördar”. Vad är i så fall en kollega som intresserar sig för procentuella förändringar i opinionsundersökningar? Eller en kollega som ägnar sog åt en lårbenskada i hockeyfinalen? Varför är just vetenskap nördigt?

Nå, trots en märklig självbild hos public service så gör de ett gott jobb. Men det räcker inte.  Var hittar man en kritisk bevakning av forskning och vetenskap i dagens press? En bevakning som inte bara ör en megafon för mera anslag och som lovar att hitta lösningen på ”cancerns gåta”. Om tjugo år. Och när får svenska tidningar en daglig vetenskapssida, i paritet med ”kultursidan”?  Och när får SVT ett dagligt ”Vetenskapsnytt”? Frågor jag ställt i tjugo år nu.

Under eftermiddagen är det dags för Science and Society på festivalen. Årets ämne är det virus som pressen snabbt, men fel,  döpte till ”svininfluensan”. Inledningsvis ställs många frågor, men ingen av dem får något svar. I kaffepausen pratar jag med virusexperten och fågelskådaren Björn Olsen. Han arbetar för ögonblicket  på Ottenby och kan berätta att just nu strömmar det in Rödhakar och svalor.

Det är mycket goda nyheter…

Tags: , , , , , , , , ,

Snön yr istadigt utanför mitt fönster här i Uppsala men det är bara dotterns Golden Retriever som känner någon större glädje över vädret. En lämplig dag att kura ihop och försöka läsa ikapp. Morgontidningarna bjuder på ovanligt mycket. I DN gör Peter Wolodarski ett frontalangrepp på Jan Guillou. Och PO, Yrsa Stenius.Mycket välformulerat och skarpt, men givetvis kommer Guillou att klara sig även ur detta debacle

Gudrun Schyman och han hör till det frälse som i princip kan komma undan med vad som helst. De tillhör Teflonvänstern. Hur det går för Yrsa Stenius är mera osäkert. För en gång skull instämmer jag i avgångskraven.

DN på söndag innebär också ett uppslag vetenskap, något vi läsare noga bör vårda för det är i princip allt som finns kvar av seriös vetenskapsbevakning, vid sidan av public services insatser. New York Times har en bilaga varje tisdag, DN har ett uppslag på söndagar. Idag får vi läsa om ”open acces”, en fråga som i Sverige drivs av Vetenskapsrådet och Håkan Billig. Karin Bojs reder ut huruvida det är bra eller dåligt att sola. Som nästan alltid är det både och. Verkligheten fortsätter att vara besvärlig och vägrar att uppträda i svart och vitt. Och hur rätt Tage Danielsson än hade när han drev med slirande politiker i sin klassiska sketch om ”sannolikheten” så är det nog tyvärr så att den stora Sanningen ofta lyser med sin frånvaro. Precis som solen denna marssöndag.

Fakta talar för en klimatförändring – och för GMO

Så är det också med klimatfrågan. Våra mätdata kring atmosfären, oceanerna och solaktiviteter är i högsta grad bristfälliga. Och när man sedan tar dessa ungefärliga mätvärden och stoppa in dem i halvfärdiga modeller kan man inte förvänta sig att prognoserna skall bli knivskarpa. Vi arbetar med sannolikhetsberäkningar även när det gäller klimatförändringarna. Men, trots att man ljugit om en glaciär och skrivit slarviga e-brev ( vem har inte gjort det?) så är det nog ändå så att människan utsläpp av koldioxid påverkar jorden klimat. Det blir varmare. Vad vi sedan bör göra åt det är en helt annan sak!

Enligt samma sätt att resonera kan det säkert finnas risker med den GMO teknik som nu används i många år över hela världen, utom i Europa. All mänsklig verksamhet påverkar miljön eftersom själva idén med vår möda är att utvinna nyttigheter åt oss själva. Och visst var det osmak att tekniken först kom att användas av Monsanto för att göra grödor motståndskraftiga mot just deras växtskyddsmedel men själva motståndet mot genmodifiering som teknik är obegripligt för mig. Här har vi äntligen ett verktyg att skräddarsy växter att göra allehanda nyttigheter för oss! Professor Torbjörn Fagerström argumentera kring detta i Svenska Dagbladet.  Och han ställer en fråga som det vore mycket intressant att få svar på. Var står den svenska miljörörelsen egentligen?

I privata samtal försäkrar ansvariga personer i rörelsen att ” vi är inte emot GMO” men det skulle inte skada med ett offentligt uttalande. Man kan inte bara säga NEJ till allting och bevara sin trovärdighet.

Uppsala på hal is

Huruvida min lokala tidning UNT är emot Bandyfinalen är svårt att säga. Tidningen vänsterkryss innehåller i vilket fall nyheten att kommunen lovat täcja eventuella förluster för den i staden anordnade finale med 2,8 miljoner. Idén med att lärdomsstaden år efter år anordnar finalen i denna udda idrott är givetvis att ” sätta staden på kartan”.

Jag kan tipsa kommunen och lokaltidningen om en annan karta. Den återfanns i den internationella tidskriftens New Scientist senaste nummer  ( 15 mars, sid 50-51) . Där anges vad Norden har att erbjuda en brittisk vetenskapsman/kvinna under rubriken ”Northern Highlights” . Det uppseendeväckande med kartan är att Uppsala överhuvudtagen inte finns med på den. Däremot anges Sollefteå, Strömsund och Skellefteå…

Om jag vore kommunalråd i staden skulle jag oroa mig en smul mera över detta än att kära Sirius inte når någon bandyfinal.

Eller för att komma med en parafras till en bumpersticker i denna universitetsstad ”Science is a serious business. ”

Man skulle kanske rent av kunna satsa någon krona på ett ”Vetenskapens Hus”, vid sidan av Musikens Hus och alla stolta Idrottsarenor?

Sedan ser jag UNT uppmärksammat att en av stadens döttrar numera leder det utmärkta TV programmet ”Vetenskapens Värld”. Kul.

Eftersom jag numera inte har någonting med SR eller Vetenskapsradion att göra må det väl vara mig tillåtet att påpeka att Uppsala också, sedan mer än ett decennium, hyser Sveriges största vetenskapsredaktion .

Radio är visserligen inte alls lika glamoröst som TV men redaktionens (var)dagliga nyhetssändningar om vetenskap når nära en miljon lyssnare. Och det har sannolikt satt Uppsala på kartan mera än alla kommunalråd, informationsavdelningar och bandyfinaler tillsammans.

Vårt dyra dagliga bröd

Att sedan SR och SvD nu tillsammans håller på med en ny matrunda i Erik Fichtelius

( Konsumentekots). Marit Paulsens, Thomas Michelssons (DN) och  Mats-Eric Nilssons ( Den hemlige kockens ) fotspår är en helt annan historia .

Vi kan tydligen bli förskräckta över vad vi äter hur många gånger som helst. Och snart kommer tidningarna att slå larm om att maten blivit dyrare. PRO hytter redan varnade med sina varukorgar.

Så detta är sannolikt något jag återkommer till när snön slutat falla.

Nu skall jag likt Sann Rayman i SvD leta efter min tappade haka.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Flera företag – flera forskare?

Foto här som på alla andra bilder på bloggen: Jan-Olov Johansson”Flera forskare” är rubriken på DN:s ledare idag. Det är en bra och balanserad analys av

” den svenska paradoxen” som anses vara att trots att vi forskar på som bar den så startas det alldeles för få företag här i landet. Speciellt har det tillkommit mycket få riktigt stora svenska företag de senaste decennierna. H&M och IKEA undantaget.

Detta motsägelsefulla fenomen har därför dryftats på ett hundratal seminarium de senaste tio åren.

Nu är denna paradox något , som det också påpekas i ledaren,  vi inte alls ensamt om. Häromdagen talade till exempel ett BBC reportage om ett land med ett land med ett storslaget förflutet när det gäller banbrytande uppfinningar och ärofull industrihistoria men som tappat innovationskraften. Och då handlade det om Tyskland. Även Japan lär brottas med samma dilemma.

Förbundsstaten figurerar för övrigt på omslaget till veckans The Economist. Som ett stort kugghjul som driver de andra, betydligt mindre europeiska kugghjulen. Rubrikfrågan handlar om hur vi skall vänja oss vid att, åter, leva med ett stort Tyskland. ( Förhoppningsvis inte med ett Stortyskland.) En sak stör mig lite på omslaget. Det svenska hjulet är mindre än det danska! Är det bra en miss av tecknaren, eller står det för något? Det går faktiskt bättre för Danmark än för oss, rent ekonomiskt. Och Norge påstår ju att man snart passerar oss när det gäller BNP.  ( Pauskampen mellan Norge och Sverige i Schlagerfestivalen igår var bra underhållning. Och tänk vad skönt att vi numera kan ha den typen av relationer till ett grannland! Efter århundraden av krig.)

Så inte för att jag missunnar våra grannar deras framgångar, tvärtom, men det väcker ändå frågor. Danmark har inte så mycket olja, varför snurrar inte den svenska ekonomin snabbare?

En fråga man måste ställa sig är, hur säkert är antagandet att fler forskare ger flera företag? Är den politiska ambitionen att stampa fram fler företag ur universiteten verkligen ” den enda rätta vägen”? Det är en metod som nu provats länge och kostsamt av båda de politiska blocken. Det har bildats, och ombildats, myndigheter på löpande band, anordnats konferenser och byggts kuvöser i en omfattning att det snart känns som en plågsam tångförlossning. Samtidigt vill de nystartade företagare man pratar ha något helt annat nämligen riskkapital och tätare kontakter med pågående spetsforskning.

Vore det inte dags att tänka lite nytt? Kunde man möjligen tänkas sig att satsa på företagen och företagarna istället? Jag tänker då inte på LAS eller skattelättnader, utan mera på att låta företagen ha inflytande över en viss del av forskning och utvecklingen? En politik som länge förts av både demokrater och republikaner i USA. Och det finns fortfarande många murarna att riva mellan akademi och näringsliv. Det borde till exempel vara mycket lättare att hoppa mellan en professors- och en VD-stol.

I vart fall kunde man kanske minska på den beröringsskräck som fortfarande råder mellan den fria ( statsfinansierade) forskningen och den del av samhället som skapar arbeten och intäkter ( statens inkomster).

Då kanske rubriken kunde bli ” fler företag fler forskare”?

Tags: , , , , ,

« Older entries