Almedalsveckan

You are currently browsing the archive for the Almedalsveckan category.

Valmöte i Sverige

31 augusti, 2010 in Almedalsveckan, Anders Borg, Jan Björklund, Valmöte, Valmöte i Uppsala, Valrörelsen 2010, Zlatan | No comments

Hamnar på valmöte i Uppsala. Uppvärmare för Alliansen är ”Teliapappan”. Han är sin roll och har absolut inget att säga, utom att ”jag hoppas att de kommer snart”. Det gör vi alla. Alltihop är  pinsamt. Påminner mig ett möte för dåvarande presidentkandidaten Kerry i Florida för några år sedan. Kontrasten kunde inte vara större. De som påstår att vi ”amerikaniserade” har aldrig varit i USA!

Till slut kommer de fyra svenska partiledarna. Publiken jublar, av lika delar igenkännande och lättnad. En inhyrd kvinnlig moderator skall nu ta över. Men de frågor hon ställer till de fyra verkar mest ta dem med överraskning. Det tar dem liksom en halv minut att komma in på sina favoritformuleringar igen. Och då kan man ju återigen undra, om de nu har haft fyra år på sig att förbereda en valrörelse kan de i vart fall inte ha gjort upp om frågorna i förväg? Eller, tanken slår rot och växer, vill man att det skall se lite tafatt svenskt ut?

Partiledaren får alla säga sitt. Jan Björklund är den enda som påpekar att det finns en värld utanför dessa torg med de redan frälsa. Han nämner den internationella konkurrensen vid namn, talar om att ”Volvo är kinesiskt” och om nedskärningarna på Astra Zeneca. För en nanosekund hamnar vår lilla monarki på plats i världens kaotiska läggspel. Man anar en vision, en värld efter den 19 september. Kanske rent av den glöd som Peter Wolodarski efterlyste i DN i söndags.

Men så är vi tillbaka till ”höstrean på väljare”. Alla skall få sitt. Den brandskattning som inleddes på Gotland fortsätter och de som inte har makten lovar naturligtvis mest. Men eftersom jag själv just kommer från  strålbehandlingskällaren på Akademiska Sjukhuset associerar  jag väl lite snett. För några rader ur en Ferlin dikt dyker upp, igen. . ‘Dessa de riktigt fattiga, de gör mig så ont att se. Får aldrig ett bröd av Frälsningsarmén , får aldrig ett ord av Clarté” De som drabbats av sjukdom göre sig icke besvär.

Så är allt över. Ena halvan av ”välrörelsen” 2010 har passerat Sveriges fjärde kommun. Polisen, SÄPO och de närmast sörjande andas ut. Sverige har faktiskt en hemsk tradition av politiska mord. Här påminner vi en smul om Amerikas förenade stater. Med den skillnaden att under det där Kerrymötet i Palm Beach låg det prickskyttar på taken runt om oss. Här är inte ens komikerna pricksäkra.

I svenska media går den rafflande bevakningen vidare, nu har Zlatan äntligen kommit till Italien och Stadion

Brandskattningen i Visby

11 juli, 2010 in Almedalen, Almedalsveckan, Den tjattrande klassen, Media, Miljöpartiet, Sven-Otto Littorin, Visby, journalistik

Det är som om Sverige vore en oljenation summerar Peter Wolodarski politikerveckan i Almedalen. Vilket är extra träffande eftersom våra drömmar om det svarta guldet dog just utanför Gotland.

Men bakom politikernas löftesfrossa så här månaderna före valet ligger också en föråldrad bild av Sverige som en av världens absolut rikaste länder. Lite påminner det om Storbritannien bild av sig själv som en gammal kolonial stormakt. Självaste Margot Wahlström berättade i Skavlan om hur svenskar sitter tysta på EU-mötena för att  i slutet av sammanträdet begära ordet och säga ”In Sweden we have a model”.

Men den svenska modellen hör till historien och nu borde det handla om att skapa ett nytt och bättre samhälle. Istället för att strö miljarder omkring sig som om det vore Monopolpengar.

Detta är förmodligen en av anledningarna till att NEO-debatten mellan Maria Wetterstrand och Johan Norberg tilldrog sig till så stort intresse. För här försökte man diskutera idéer, ja, rent av visioner av ett framtida Sverige. Deras samtal visade på ett annat viktigt förhållande.

Miljöpartiet var länge ett enfrågeparti. Det skulle också ställa ” alla gamla förlegade politiska höger-vänster skalor på huvudet”. Nu är det de facto en del av det socialistiska blocket med högre skatter som svar på alla frågor. Partiet står i många frågor långt till vänster om kärnan av socialdemokratin. Oavsett vad det duktiga språkröret personligen tycker. Och att ta mera av medborgarnas pengar för att betala sitt eget maktövertagande är ingen långsiktig lösning, lika lite som ” sänkta skatter” är en patentlösning på alla problem.

Som väljare är jag mycket intresserad av att få ett svar på hur de olika politiska blocken skall bygga ett konkurrenskraftigt och empatiskt samhälle i den nya globala ekonomin. En ekonomisk värld där hela Europa håller på att sjunka in i minnenas skuggor, precis som de svenska guldåren när vi var en oljestat, utan olja.

Istället fokuseras nu debatten allt mera på ”affärer” och just personer. Sven-Otto Littorin har begått ” ett allvarligt brott”. Mona Sahlin inger inte förtroende. Maria Wetterstrand är ”en klart lysande stjärna”. Steget till det amerikanska presidentvalet, med professionell smutskastning och allt, är inte långt.

De verkliga förlorarna på en sådan valkampanj är vi som skall betala notan i slutet. De är som vanligt vi som blir brandskattade.

Mona, Sven-Otto och den första stenen

8 juli, 2010 in Almedalen, Almedalsveckan, Media, journalistik

Blir det fler åhörare i Almedalen ikväll?

Ingvar Carlsson reagerar på hatkampanjen mot Mona. Jag instämmer.

Samtidigt avgår Sven-Otto Littorin. Det går bara några minuter innan sladdertackorna på Nätet börjar ifrågasätta hans motiv. ”Det ligger något annat bakom detta!” ”Littorin har begått ett brott”. Snart ligger det på avskrädeshögen Flashback, tror någon.

Smutskastningen  är med andra ord  relativt jämnt fördelade mellan blocken.

Och ”media” har redan förklarat att de inte har någon skuld i att arbetsministern valt att sluta, mitt i en valrörelse. Journalister är en yrkesgrupp som per – egen – definition inte kan begå några fel.

Trots det håller jag med den gamle Boråsaren. Låt oss försöka hålla oss till sakfrågorna! Och den som är utan skuld kan ju kasta första stenen.

Men något säger mig att vi som tycker så utgör en gammalmodig minoritet.

Vid sunda vätskor

8 juli, 2010 in Almedalen, Almedalsveckan, Greenpeace, Media, Postkodslotteriet, Visby

”Vattnet” sitter bredvid mig på bänken i skuggan utanför Gotlands Högskola. Han är iförd en knallblå kroppsstrumpa och bläddrar förstrött i en tidning.

Den unge mannen är en av de Greenpeace aktivister som skall symbolisera det ”miljövänliga” energialternativen. Förmodligen har han aldrig hört talas om striden kring utbyggnaden av Vindelälven.

Inne på restaurangen sitter ständigt en stor grupp iförd T-shirts som förklara att ” de bryter utanförskapet”. De är från Samhall. När man landar på flygplatsen står de andra representanter för detta skattefinansierade företag och delar ut vattenflaskor. Vattenflaskor är en populär gåva just nu. Alla vet ju att man bör dricka massor av vatten varje dag?  ”Vatten är ett farligt gift vilket omger Visby stift ” skrev Falstaff Fakir 1894. Men så är det inte idag. Vatten är bra. Bara bra.

Fast om man googlar på citat i fråga hittar man också till några medicinska fallbeskrivningar där motionärer druckit för mycket vatten! Och antalet drunkningsolyckor ökar.

Mycket är fortfarande en fråga om dos och sunt förnuft.

Är i vart fall tacksam att den unge mannen för tillfället inte är upptagen av att bryta mot lagen och därmed få gratis annonsutrymme i media.Men få företeelser i detta samhälle är ”gratis”.

Olagliga aktiviteter, liksom den fantasifulla dräkten, betalas av någon. En av bidragsgivarna till Greenpeace är lite överraskande Postkodslotteriet.

Varför läser man aldrig om det i tidningen?

Tags:

Ko slaktas offentligt i Almedalen?

7 juli, 2010 in Almedalen, Almedalsveckan

Dags att slakta den heliga kon? Enligt hittills obekräftade uppgifter har det inkommit en ansökan om att slakta en ko offentligt i Visby. Under Almedalsveckan. Som en protest mot den låga ersättningen till lantbrukare i Sverige. Polisen och ansvariga myndigheter funder för ögonblicket på vad som gäller i falls om dessa.

Gudrun Schymans eldande har tydligen inspirerat till nya kreativa politiska demonstrationer….

En dag – ett scope?

7 juli, 2010 in Almedalen, Almedalsveckan

Vaknar i en främmande säng och en lägenhet jag aldrig varit i förr. Tackar min lyckliga stjärna att jag inte blivit magsjuk av den råa hamburgare som serverades mig av en ung sommarjobbare i ett av  mattälten igår. Det är en ny dag och av allt att döma mår jag bättre än de flesta denna vackra sommarmorgon i Visby, eftersom jag inte deltog i nattens övningar. Av många ansedda vara den viktigaste delen av Almedalsveckan.

Nätternas larm är säkert ett skäl till att de boende flyr staden denna vecka. Och den kommande ökända champangesprutarveckan, vecka 29. En annan orsak är att man kan hyra ut sitt boende till de invaderande turisterna. Vår lya lär gå på runt 17000. För en vecka. Jag hör berättelser om över 27000 för ett hus innanför ringmuren.

Man måste inte bara vara på plats, man måste också vara i centrum. Gudrun Schyman bränner 100 000 kronor för att vara där, biskopen i Visby bråkar med SD för att hamna där. Sätten är flera men syftet är ett. Att få medias uppmärksamhet. På andra sidan, sitter journalisterna. Ett påfallande ungt gäng med klar kvinnlig majoritet. Alla med drömmen om att göra scopet. Att bli lika känd som de som man skildrar. Kanske kommer den exklusiva chansen idag. Kanske säger Maud Olofsson något oväntat? Hon skall kanske rent av avgå?

Spelet kan börja!

Vad pratar de om?

6 juli, 2010 in Almedalen, Almedalsveckan

Vi blir ett högst ovilligt gäng som hamnar tillsammans på Bromma flygplats. Det som förenar oss är att vi alla skal till politikerveckan i Almedalen. Samt att det flygplan som skulle ha tagit oss dit tydligen står i Trollhättan. Som kompensation får vi en kopp kaffe och en fralla. Så sitter vi där. Med  våra elektroniska hjälpmedel och stressmagar.  Det knattras och det pratas i mobiler. Vi är ju alla viktiga personer och därmed högst upptagna. Ibland kastar vi förstulna ögonkast runt oss. Någon vi känner? Någon kändis?

Somliga har turen att ha sällskap av en bekant. De kan prata. Och muntlig framställning är konstart som står högt i kurs ibland de församlade. Vad avhandlas då? Ja, lite överraskande diskuterar två killar till vänster om mig dagisfrågor. Än mera förbluffande är att deras konversation nästan på pricken liknar den jag själv var engagerad i för så där tjugofem år sedan. Mycket går igen.

Därefter går de över till att diskutera jobb. En sak är klar. De säkerhetsexperter som igår slog larm om att datorsäkerheten riskerar att avslöja affärshemligheter har inte tagit hänsyn till vad samma datoranvändare pratar öppet om! Här finns en guldgruva för den initierade och intresserade.

Men mest har vi tråkigt. Någon har hittat ett bra spel på sin mobil och vickar den energiskt fram och tillbaka. Tills den ringer och han återgår i ett mera seriöst, avlönat, tillstånd. Eller skall man säga ”mode”?

Vi tittar förstrött på den offentliga teven som visar TV4, Från Gotland.  Nyss var det hundar, nu är det matlagning. Enligt vad jag lärde mig på Bokmässan i Göteborg ( ett annat ”Almedalen”, där man bara måste delta) ges det ut flera kokböcker i veckan i detta land. Alla kändisar med självaktning har gett ut sin egen kokbok. Samtidigt ökar försäljningen av snabbmat stadigt.

Tidigare var det ändå lite politik. Tisdagen är folkpartiets dag i Almedalen. Men nyheterna tar upp ryktet att Maud Olofsson skall avgå som ledare för centerpartiet. Bondepartiet som försökte följa med sina bortrationaliserade väljare till storstaden, men som verkar ha tappat bort dem någonstans på landsvägen. Ja, vilket parti har för övrigt inte bytt både väljare och frågor de senaste decennierna. Partierna är ju numera mest marknadsföringsföretag för professionella politiker. Och väljarundersökningar är mest marknadsundersökningar.

Ett smart rykte i vilket fall, det där med Maud. På så sätt slår man så att säga två flugor med samma Aftonblad. Mindre ljus på folkpartiet och mera kris i centern.

Då och då flyttas vårt flyg framåt via meddelanden i högtalarsystemet som faktiskt fungerar!

Man hör vad de säger. Ett lysande undantag ifrån de Tatiartade mummel som brukar lura resenärer mellan olika plattformar.

Men mest hör man eventgrabbarna som pratar om sina olika bankkunder och vilka reklamfilmer som de skulle vilja göra…

En veckas tjatter

3 juli, 2010 in Almedalen, Almedalsveckan, Den tjattrande klassen

”Hela bandet drar till landet”

Av någon anledning snurrar den textraden från en gammal Ola Magnelllåt  i huvudet på mig just nu. En orsak kan vara att så många av mina facebooksbekanta har statusraden ”åker till Gotland.” Deras skäl att fara till den vackra ö år nu inte att skåda fågel eller bese de orkidéer som fortfarande blommar, nej de skall givetvis till Almedalsveckan.

En hel del har sagt om detta fenomen, men den som betvivlar att människan är en gruppvarelse har lite motvind för nästa vecka är den en sak som gäller. De 1 396 seminarierna i Almedalen årgång 2010. ”Alla är redan här” som det stod på krogen förra året.

Men lite synd är det att de missar naturen och historien på denna märkliga ö. Ett besök på Karlsöarna borde till exempel vara obligatoriskt!

Och ni som till äventyrs inte är där behöver inte oroa er, ni kommer att få läsa om vad vi i den tjattrande klassen har för oss – överallt och hela veckan! För vilka som lobbar på vem och vem som umgås med vilka  på detta korta sommarkollo – det är viktigt! Om media själv får bestämma...