juli 2012

You are currently browsing the monthly archive for juli 2012.

 

Men vad gör de egentligen på Tillväxtverket? För någon månad sedan satt undertecknad på en konferens anordnad av Högskoleverket. På scenen uppträdde en ung man från Tillväxtverket. Vi var några i publiken som blev lite förvånade över att Verket sysselsatte hela 60 personer.

-Men vad gör de egentligen? teaterviskade forskaren bredvid mig.

Ja, det kan man fråga sig och trots att föredraget innehöll alla de rätta modeorden så fann vi inga svar idet. Eller snarare, eftersom föredraget bara bestod av klichéer sa det ingenting.

Efteråt diskuterade jag den bedrövliga journalistiska bevakningen av kunskapssektorn med därstädes närvarande Generaldirektör.

- För det handlar ändå om en väldigt stor budgetpost i statsfinanserna, betydligt större än till exempel Försvaret.

Nu har den stora Stockholmstidningen ” avslöjat Tillväxtverket. Eller snarare, deras kostnaderna för konferenser och fester. Ett gediget journalistiskt arbete? Jodå, vi blir alla upprörda över hur man ”slösar bort våra skattepengar”.

Men, problemet med denna ”kvittojournalistk ”är alltid att de inte avslöjar vad Tillväxtverkets 60 anställda gör när de arbetar! När de inte festar i Åre.

Vad har Tillväxtverket åstadkommit? Hur effektivt använder det sina relativt stora anslag? Behövs det verkligen ett verk för ”tillväxt”?

Det vore också mycket intressanta frågor att få svar på !

Tags: , , ,

Sommarstiltje

Himmelen är blå, inte ett moln i sikte. Ja, det låter, och är väl antagligen, en text av han Ledin, men det är också en rätt bra beskrivning på väderläget här i Västsverige just nu. Sommar kallas det och vi svenskar har en totalt obesvarad kärlek till denna årstid. Så kort och så bitterljuv, skriver tidskriften National Geographic om den ryska sommaren. Men det kunde lika gärna gälla vår.

Så vi knyter näven om de besparingar vi inte har och bokar en ”solresa”. Till exempel till Grekland eller till Spanien. Där är det varmt, ibland för varmt. Där har medborgarna redan förbrukat sina tillgångar. Det borde kanske vara ett varnade exempel, men herregud, lite sol skall man få unna sig? Efter november?

Och här någonstans finns en viktig orsak till att politik som bygger på återhållsamhet och förnuft har uppförsbacke. För trots att det finns en stark tradition av karg sparsamhet i de protestantiska kulturerna här i norra Europa finns det gränser, även här. Stå inte emellan en barnfamilj och en ”all inclusive” i Södern om du vill vinna nästa val!

Det är möjligt att jordens klimat sakta blir varmare – men det är inte varmt nog. Inte här och nu!

Här någonstans mitt i sommarvärmen finner ni också orsaken till att jag, med tvekan, är en Miljövän för Kärnkraft.

Vad vädret beträffar följer jag det noggrant. Med mina två väderstationer. Det unnar jag mig.

Vi är alla Neandertalare till fyra procent”, läser jag i DI weekendsbilaga.

Nåja, det beror lite på vilka rubriksättaren inkluderar i sitt ”vi”. För såvitt jag förstår så är det endast några av våra förfäder som haft ihop det med dessa våra nära släktingar.

 

Närmare bestämt de av våra förmödrar och förfäder som vandrat upp i Europa och till Asien.

De som stannade kvar hemma, i Afrika, stötte inte på Neandertalarna och bär därför inte heller rester av deras gener i sin arvsmassa.

 

Forskarna spekulerar nu vad de små skillnaderna i genomet skulle kunna innebära för bland annat immunförsvaret. Är det rent av så att de människor som bär på en smula neandertalare har ett lite mera aktivt immunsystem, på gott och ont? Leder det till att vi lättar drabbas av vissa autoimmuna sjukdomar som reumatism och diabetes typ1?

 

Men här befinner vi oss ibland vetenskapens verkliga förtrupp, där Uppsalapojken Svante Pääbo trivs. Och det är om honom och hans arbete på Max Plank institutet i Leipzig handlar.

Pääbo pekas än en gång ut som av mycket få eventuella framtida svenska Nobelpristagare.

 

Ett sätt att bredda det underlaget vore för övrigt att ”köpa” ett Max Planks institut hit nu när Sverige har en hygglig ekonomi och det är ”billigt” att handla forskare i Europa.

På så sätt kan kanske också flera lysande svenska forskare kunna stanna hemma och – med lite flax – så småningom ta hem de där Nobelprisen till svensk forskning som Jan Björklund ofta talar om.

Tags: , , , , , , ,

Sommartorkan hotar nu media. Av pladdret i Almedalen finns nu bara notan kvar, som kommer på skattesedeln, eller genom högre priser, till oss alla. Och vi har ju hittat Higgs. Men pressen jobbar vidare och DN läser jag en försäkran om att vi journalister inte är dumma i huvudet. Skönt.

dagens stora nyhet på vetenskapsområdet är att forskare i Umeå identifierat ett protein som dödar TBE-virus. Fantastiska nyheter, underbara nyheter. Fästingar är äckliga och TBE-viruset är något många av oss fruktar, inklusive undertecknad.Dessutom är det en SVENSK nyhet.

Men

Men, ursäkta mig. Resultaten är INTE publicerade, det vill säga de har inte granskats av någon annan vetenskaplig expertis. Och, även om försöken i Umeå godkänns av kollegor runt om i världen återstår en LÅNG utveckling till att fynden, kanske, kan användas som ett läkemedel. De flesta kandidater klarar inte den dyra resan. Så?

Så visst är det kul, speciellt för de ivriga forskarna i Umeå spm fått lite välförtjänt uppmärksamhet, men…

Men någon större nyhet, tror jag, tyvärr inte att det är. Det är ytterligare ett av allt för många telegram med lydelsen ” upptäckten kan om tio år leda till ett nytt botemedel mot”

Om alla dessa hopp slog in skulle världen var en mycket hälsosammare plats.

Fast som alltid i sådana här fall hoppas jag att jag har fel!

Tags: ,

Så nu är det ”nästan säkert” att man hittat Higgs partikel, för helt säkra är forskarna inte ännu, trots en stor kollektiv insats för att på kort räkna fram resultatet ur ett gigantiskt material. Om jag förstår saken rätt är man tvekan till om partikeln som lämnat spår efter sig verkligen är en ”boson”?

Det leder till några små reflektioner.

Den ena är att begreppet ”sannolikt” är ett mycket bra ord, trots att Tage Danielsson fått oss att skratta ut det. För sannolik är inte sällan det ord som bäst beskriver verkligheten, ett ”sant” ord.

Världen är för det mesta just sådan, sannolik. Inte minst när man letar efter dess minsta beståndsdelar.

Den andra är hur svårt det ofta är att popularisera vetenskapen . ( Har ägnat ett helt yrkesliv åt att försöka) Ser att Daily Telegraph utlysts en tävling om hur man bäste kan beskriva Higgs partikel i en tweet, det vill säga med några få ord.

Tycker nog att Vetenskapsradion kom bra nära igår när Ulrika Engström citera att den är som ”sirap” som gör att som passerar den blir segare. eller får massa om man så vill.

Den hittills sämsta ”bilden” hörde jag på Tv4.

‘Higgs partikel fungerar som när en kändis kommer in ett rum fyllt med folk. Då vill alla andra i rummet flockas just runt henne’…

Och så tyckte jag nästan lite synd om professor Lars Bergström när en reporter frågade honom ”Jaha, blir det här ett Nobelpris nu?”

Bergström är ju sekreterare i Fysikklassen på KVA och den som har störst anledning att INTE avslöja framtida Nobelpris. Det är ungefär som att fråga Peter Englund om Bob Dylan får Nobelpriset i Litteratur 2012 – för att nu ta till en jämförelse som journalister kan förstå ;-)

Astronomi har annars alltid hört till de naturvetenskapliga områden som lockat publik. Förklaringen är lika enkel som svindlande. Svaret på hur Universum uppkom svarar underförstått på den stora frågan ” varför finns vi till?” och har således tolkats religiöst.

I trailern till Studio Ett i P1 frågar man därför ungefär ‘kan man tro på Gud nu när man hittat Higgs?’. Och även SvD kommer snabbt in på ”Big Bang” och drar för säkerhets skull till med Gudspartikeln” i rubriken.

Nu är professor Higgs själv inte alls religiöst lagd och har aldrig liknat ”sin” partikel för något gudomligt! Han kan  inte vara så förtjust i den ständigt återkommande liknelsen.

Och stackars Fred Hoyle! På frågan om hur Universum uppstod svarade den brittiska astronomen  i en BBC sändning att ”ja, det var i vart fall inte en Big Bang!”.

Men den bilden fastnade – som i sirap.

 

 

Tags: , , , , , , , , , ,

I dag skall jag med stora förväntningar lyssna på radioprogrammet SOMMAR i P1. För i dag pratar professor Ulf Ellervik. Jag har visserligen aldrig hört honom ens föreläsa, än mindre ”prata tills skivor”, men är rätt säker på att det kommer att bli mycket intressant!

Hans bok ”Ond Kemi” är nämligen helt lysande! Läs den om du inte redan gjort det! Låt sommardeckaren ligga bredvid hängmattan en stund och ge dig in ibland de verkliga giftblandarna och mansdråparna!

För boken är också  en fascinerande berättelse om mord, gifter och ond bråd död. Här bjuds på explosioner, droger och kungliga gifter. En modern uppföljare till min gamla favoritbok ”Farligt att förtära” av Mats Bergman.

Ulf Ellerviks manus vann som synes den pristävling, Pi-priset, som utlystes för att hitta den bästa populärvetenskapliga  debutboken.

Bakom idén stod KVA ( Kungliga Vetenskapsakademin) och förlaget Fri Tanke, som står nära Humanisterna.

Det är extra roligt att en populär bok om just KEMI vann priset!

Ämnet har haft uppförsbacke en längre tid, vilket är mycket bekymmersamt. För det mesta är som bekant kemi, ond eller god sådan. Tyvärr har ”kemisk” i den allmänna debatten kommit att få en väldigt negativ klang, nästan synonymt med ”dålig”. En snabb läsning i den här boken övertygar en snabbt om att även de mest ”naturliga” eller ”organiska” ämnen kan vara högst livsfarliga! Det mesta handlar om dosen…

Vet du, till exempel, hur mycket koffein som utgör dödlig dos? 10 gram!

(Försökt boka Ulf Ellervik till Fakultet X, men det var innan boken ännu kommit ut. Temat för det samtalet blev istället ”Gifter i deckare”, där kemisten Olle Mattsson framträdde. Även han håller på med en bok på samma tema som kommer till hösten. Det mötet finns här.)

 

När vi ändå pratar om bra böcker om Kemi vill jag gärna dra en lans för en engelsk bok som översatts. Sällsam kemi är nämligen något som efterlyses i debatten, ett verk som spänner bågar mellan kultur och vetenskap. ( Personligen menar jag att vetenskap ÄR en viktigt del av vår kultur, men du förstår säkert vad jag menar.) Hugh Aldersy- Williams tar det för oss alla välbekanta periodiska systemet (?) som startpunkt för en resa som för honom runt i världen på jakt efter alla grundämnena. Jodå, han besöker även Sverige.

De är båda personer med en gudabenådad förmåga att leda oss in den sällsamma omvärlden, undrar om de skulle trivas ihop också? Om de skulle ha en bra personkemi?

Tags: , , , , , , , , ,

Har forskarna på CERN hittat Higgs Boson? Helt omöjligt är det inte. Tidigare resultat pekade åt det hållet och på onsdag håller de en presskonferens om en ”hittills okänd partikel”.

Visst vore det fantastiskt om de har hittat denna saknade del av  den så kallade Standardmodelln. De har ändå letat i decenier.

Famtastikt, men inte är ”Universums sista pusselbit”, som det stpr i DN:s webbupplaga, långt därifrån.

Om vi någonsin skulle komma i närheten av att få en total bild av universum – så är det mycket, mycket långt dit.

Och någon ”gudspartikel” som DN nu också kallar den i sin rubrik har Higgs boson aldrig varit, förutom i media. Om det nu finns en Gud, varför skulle hon då bara bekymra sig om en enda liten anonym byggsten i universum?

Men, det skall bli spännande att följa den direktsända presskonferensen i morgon!

Tags: ,

”Älskade Träd” är en pinfärsk bok – om träd.

Och titeln berättar precis vad den handlar om, vår kärlek till träd.  Träd kan som bekant bli till mäktiga varelser och gamla träd har dyrkats i flera religioner.  Men, de har också försett oss med virke, energi och pappersmassa.

Den trädboken (sic) är skriven av journalisten Pippi Engstad som tidigare gett ut böcker om till exempel ”Skärgårdsbagerier” och ”Utposter- svenska fyrplatser”.

Ett gemensamt tema för hennes böckerna är att de berättar om sevärdheter som Engstedt sett under sina strövtåg. I det här fallet handlar det alltså om trädparker eller arboretum.

Och det är en av de roliga sakerna boken ”Älskade träd”, den skall åtföljas av en applikation till mobiltelefoner. Denna ”app” skall vägleda den nyfikne till de olika parkerna som skildras i boken. Sevärdheterna är (nästan) alla är placerad i södra Sverige. Den finessen verkar dock ännu inte finnas färdigt.

Utgivaren, ”oddapp” har, som namnet skvallrar om, redan skapat liknande ”appar” för, just det, Skärgårdsbagerier och Fyrplatser.

Andra lite finurligheter är att boken är tryckt på varierande papper, har ett inbyggt bokmärke och att omslaget lämpar sig utmärkt till att samla blad!

”Älskade träd” är en rolig idé som bärs av sin entusiasm och så vitt jag vet den första i sitt slag. Helt fullvuxen känns den kanske inte riktigt ännu, inte minst bildmaterialet skulle behöva kompletteras. Men träd tar ju lång tid på sig för att bli mogna.

För alla oss som älskar träd är den ett måste inför våra vandringar i den skuggiga skogen så här på sommaren.

Och för den som är vill bestämma exakt vilka trädarter, hon, eller han, ser i denna skog finns det andra bra böcker, eller, för den delen,  bra appar och bloggar…

Tags: ,

”Den mystiska Bidöden” var titeln på en dokumentär i kvällens SVT ( måndag 2/7 ).

Tablåtiden 18.00 i SVT2 bjuder ju ofta på kvällens höjdpunkter.

Programmet handlade framför allt om det besvärliga varoakvalstret som ursprungligen kom från Korea men som nu spritts över hela världen, utom till Australien. I vart fall inte ännu.

Kvalstret, fick man veta i programmet, kom ursprungligen från just Korea där det levt i balans med de lokal bina. Men, som så ofta, när en parasit byter värd uppstår stora problem. Och nu introducerades det europeiska honungsbiet som angreps av kvalstret.

Men det som fick mig att undra var den påståendet i programemts början. Där förklarades stolt, vi den alltid trovärdige uppläsaren Henrik Ekman,  att binas trogna arbete ligger bakom ” en  tredjedel av all mat vi äter”. En tredjedel?

Nog för att jag är en stor vän av bin och biodling, men en tredjedel – stämmer det verkligen? Hur har man kommit fram till den siffran?

Och så kom då kvällens Rapport, rikets rikslikare när det gäller underrättelser om världen, med nyheter om en annan insekt, myggan.

Det var den, numera, schemalagda rapporten om ”myggplågan runt Dalälven”.

Så långt så gott, men återigen påstår reportern att man använder ”kemiska bekämpningsmedel” mot plågan. Men det påståendet är lika felaktigt som det varit varje år!

Så, ursäkta att jag tjatar men:

Det man bekämpar myggen med är ett ”biologiskt bekämpningsmedel” , en bakterie Thurengenis som använts av biodynamiska odlare i många år. När en levande organism angriper en annan kallas det ”biologisk bekämpning”.

Vill man leka med perspektivet så kan man alltså hävda att varoakvalstret är en naturens biologiska bekämpning av det europeiska honunsbiet. Eller en ekologisk bekämpning – om man så vill-

Sedan fungerar ju alla biologiska varelser tack vare sin biokemi, men det är en annan historia…

 

 

 

Tags: , , , , ,