Vill du vara med i en Workshop? Frågan kommer från en av ”mina ”kirurger. Jo, det säger man väl inte nej till. Allt för vetenskapen.
Det handlar alltså om morgondagens operation. Den skall beses av ett gäng kirurger, ungefär som i Rudbecks anatomiska sal. Fast med levande patienter. Förhoppningsvis. Mitt fall skall diskuteras – live.
Så det kan kanske vara intressant. Speciellt som omväxling till min förra operation i ungefär samma ärende. Då försvann nämligen den elektriska strömmen i salen. Jo, det är sant.
Salen var tydligen den enda på Sjukhuset som saknade reservaggregat. Men så är det inte längre, har jag blivit försäkrad om.
Upplysning istället för mörkläggning, då.
Jag – ett skolmaterial.
Borde man begära arvode? Roande tanke. Många kändisar tar ju bra betalt bara för att visa sig och säga någonting halvbra. Här ställer man upp både med sin kropp, själ och tid 
Att vänta på operation är annars som det är. Inget roligt. Få saker att förströ sig, eller skingra tankarna, med. Sterila och tråkiga dagrum.
En sal där medpatienter har ont. Och inte blir det bättre av att den enda TV i rummet ingående beskriver förlossningsskador. Fjärrkontrollen är någon annanstans.
Så den obligatoriska duschen med särskilt tvål. Skrubb, skrubb. Misslyckade försök att sätta slangar här och var. Kateder och nålar är vad som bjuds som underhållning.
Stönande människor. Minns hur det var förra året. Noterar tacksamt att jag inte har ont. Och att syrrorna samt den kvinnliga läkaren är väldigt trevliga och omtänksamma.
Något att vara glad över ändå, så här i novembermörkret. Klockan tickar vidare på väggen. Har äntligen fått tyst på TV:n.
Snart skall det här arbetslaget gå hem.
Men vi blir kvar, i spänd väntan på morgondagens workshop !
