oktober 2011

You are currently browsing the monthly archive for oktober 2011.

Bäste läsare!

Hur lever tillvaron med dig denna vackra höstdag i oktober?

Själv harvar jag vidare inom Sjukvården. Kan konstatera att jag nu under fyra olika besök hos en klinik alltid träffat unga oerfarna läkare under utbildning. Dessa lyssnar artigt och intresserat innan de försvinner. Därefter dröjer det bokstavligen timmar innan de hittar en erfaren läkare. Timmar som jag ärligt talat kunde tillbringa på roligare ställen. Sedan gör den ”riktige läkaren” en bedömning. Den varierar från individ till individ vilket gör min behandling ter sig som en slags Jenka. Två steg fram, ett tillbaka.

Men det har ändå hänt mycket denna fredag. Khadaffi , Gadaffi, eller hur han nu stavas, är död. Det tog betydligt längre tid att störta honom än många trodde. Den ” arabiska våren” har övergått i höst och utvecklingen känns inte bara positiv längre.

”Barnläkaren” har friats i det uppmärksammade målet om barndråp. vad jag aldrig förstått är hur man kan grunda ett åtal PÅ EN ENDA ANALYS AV ETT ENDA PROV? All praxis säger att man bör ta flera prover och göra flera, oberoende, analyser i så viktiga fall. Se bara hur fel det gick med DNA analysen av frimärket i den smått bisarra Bergmanhistorien!

Slutligen, SAAB har fler liv än en katt, men nog har den tragikomiska affären nu passerat all reson? Om man inte gör några bilar som ingen ändå vill köpa är det väl relativt svårt att driva en bilfabrik?

Tags: , ,

20111013-110844.jpg

Under mina fyra besök har jag bara träffat på kandidater. Och suttit i timmar i väntan på att de skall hämta en ” riktig” läkare!

En grupp utomjordiska vetenskapsmän satt på Månen för att studera trafiken på Jorden. Efter att i några timmar studerat trafiekn I New York  via kikare var deras första slutsats att den drevs framåt via – ett grönt ljus!

Detta är vad man brukar kalla ett falsk slutledning eller ett falsk orsakssamband. I Tdag fick jag ett brev ifrån min gode vän K. Det handlade om det senaste larmet, om kosttillskott. Det förtjänas att återges i son helhet. Men det skulle lika gärna kunna handla om hur bra det är att äta choklad.

”Kvasivetenskap eller relevant kunskapsuppbyggande – den frågan ställer jag mig varenda gång resultat från epidemiologiska studier kommer upp i nyhetsflödet. Idag har man kommenterat nyheter där man följt 39 000 amerikanska kvinnor under 25 år och relaterat deras intag av kosttillskott till riskerna med för tidig död. Man konstaterar då att de flesta tillskott på något sätt förkortar jordelivet, värst är tydligen järn. Det enda tillskott som verkar vara positivt är enligt studien kalcium.
Är ju i och för sig absolut ingen anhängare av kosttillskott, i och med att jag äter tämligen allsidigt så behövs det inte – vilket man också påpekar i studien – men att dra denna typ av slutsatser utifrån populationsstudier över mycket lång tid kan knappast räknas som vetenskap. Man måste självklart kombinera epidemiologi med fysiologiska studier som stödjer de epidemiologiska teserna. Att endast titta på en befolkning eller population under en tid utifrån intag av tillskott kan rimligen inte ge relevant info. Varför har de tagit kosttillskott? Är de en i övrigt normalfördelad population? Hur har man säkerställt att indata är korrekt beaktat att människor som försöksdjur är synnerligen opålitliga? Övrigt kosthåll? Det finns en massa invändningar mot denna typ av studier. Tyvärr ligger denna typ av studier bakom en stor del av de larm vi konfronteras med i media och som oftast bara ställer till meden massa trassel som saknar relevans och som tar kraft från större frågor som dock inte är lika mediala.

Andra intressanta epidemiologiska studier skulle kunna vara: Antal svenskar som drabbas av trafikolycka inom 24 timmar efter intag av kaffe. Sambandet mellan en sjunkande kariesfrekvens och ökat sockerintag (det var ett relevant samband för ett par år sedan – kan inte siffrorna nu). Det positiva sambandet mellan minskad rökning och trafikolyckor med dödlig utgång. Mängden konsumerade E-nummer och den ökade livslängden. Etc. etc.”

 

Tags: ,

I veckan avled både Steve Jobs och ena v årets Nobelpristagare Ralph M. Steinman.

Karin Bojs uppmärksammar i sin DN-spalt att de både led av cancer i pankreas. Och att de valde högst olika behandling för sin sjukdom. Men det finns en annan principiellt intressant fråga man kan ställa efter veckan som varit. Borde Steve Jobs ha belönats med ett Nobelpris?

Att inte kan få ett pris nu är självklart. Inte ens genom att generöst omtolka sina egna regler en gång till skulle en Nobelkommittén komma fram till det beslutet. Undantaget för professor Steinman är och förblir nog ett extremt undantag.

Men frågan om geniet Steve Jobs skulle kunna ha kvalificerad för ett Nobelpris är ändå av principiellt intresse. Personligen hyser jag nämligen inga tvivel om att Alfred Nobel själv skulle ha svarat ett obetingat ”ja” på den frågan. För Alfred var i själ och hjärta en uppfinnare och en affärsman som ville åstadkomma nyttiga ting. Beräkningar visar att han, förutom sin förmögenhet, åstadkom cirka 350 olika uppfinningar och hade runt 200 egna patent.  En sådan person skulle säkert ha blivit fascinerad över en sentida  Kalifornienbo som The Economist i veckans huvudartikel kallar ” The magician”, magikern.

Så trollkarlen Steve Jobs kunde mycket väl ha kommit i fråga för Nobelpriset, om instiftaren själv fått bestämma. Det visar inte minst formuleringarna i själva testamentet som ligger till grund för alltihop.

Där står exempelvis att pengarna skall utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta. ”

Testamentet  fortsätter med att stipulera att en femtedel av årets prissumma  skall gå till de fysiker som ”har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning” .

Och här någonstans borde väl Steve Jobs ha kommit in i bilden?

För även om varken han, eller hans ärkefiende Bill Gates, på något sätt är hjärnan bakom de olika datorsystemen så är de ändå ledare som gjort dem möjliga och tillgängliga för oss alla.

Tänk er själva ett Nobelpris i fysik som delas av mellan Gates och Jobs!

Men så blir det alltså inte. Testamentet har omtolkats i en rad olika steg och nu är mannen som alltid kom tillbaka död.

Finns det då något sätt att förnya detta det mest respekterade av alla vetenskapliga priser? Ja, man skall aldrig säga aldrig. 1966 tillkom ”Riksbankens pris i Ekonomi, till Alfred Nobels minne”, efter en kohandel som hade sin grund i en ekonomisk kris för Nobelstiftelsen. Nu läser jag i tidningarna att stiftelsen återigen har ekonomiska bekymmer. Så vem vet, om något år kanske det kan vara läge för ett nytt tillskott till de nobla priserna?

Alfred Nobels beslut att testamentera bort större delen av sin förmögenhet kom ju till efter att han, på grund av en förväxling gjord av en tidning, fått läsa sin egen dödsruna. I den kallades han ” en dödens handelsman”. Det var inget eftermäle han ville ha, därav priserna för mänsklighetens nytta.

Vem har pengar nog att förstärka Nobelkassan idag? Regeringen eller får vi kanske ett ”Ingvar Kamprad pris”,  för den uppfinning som gjort livet bättre för ett stort antal människor på jorden. IKEA priset?

Tags: , , , , , , , , ,

Så i princip kan vi glömma allt vi trodde vi visste om det hör före 2005. De orden har dröjt sig kvar så här dagen efter SLU:s årliga doktorspromovering. Hon som sa dem heter professor Sara Hallin och är professor i mikrobiologi på SLU.

Och det hon pratar om är inte vilket lite udda forskningsområde som helst. Det handlar om omsättningen av kväve i världshaven. Jorden är som vi alla vet en blå planet, till större delen täckt av vatten. Och kvävet hör till de absolut viktigaste grundämnena i livets kretslopp. Att vi nu tvingas lära om när det gäller de här för livet helt avgörande processerna är stort. Orsaken är allt vi lärt oss om organismer som tillhör den så kallade tredje domänen i livsträdet,  arkéerna. ( Förr kallade arkebakterier, men de är inga bakterier.)

Olika arter av dessa arkeér har nämligen visat sig spela en mycket stor roll för vad som händer med kvävet i oceanerna. Så stor roll att vi alltså måste börja om från början med våra flödesscheman.

Gäller denna revolution också det som händer på landbacken, i exempelvis odlingsjorden? Det vet vi inte ännu. Men det kan mycket väl vara så.

Det är relativt lätt att inse vad de här upptäcker kan få för praktiska betydelse. Tänk bara på problemen med övergödningen av Östersjön! Kväveläckaget är jordbrukets största miljöproblem. Men den nya kunskapen kan mycket väl också komma att påverka teorierna om försurningen av världshaven och rent av, indirekt, modellerna för den stegrande växthuseffekten.

För det visar på hur grund vår kunskap är om de mest livsavgörande av jordens fortfarande är.

Och det gör vad rektor Lisa Sennerby Forsse berättade i sitt tal än mera obegripligt.  För hon var tvungen att mitt i feststämningen meddela att just SLU drabbats av en drastisk nedskärning i höstbudgeten. Trots att man med råge motsvarat de kriterier som ställs av regeringen på universiteten och trots att de andra lärosätena fått mera pengar.

Förklaringar till denna märkliga snedfördelning ligger förmodligen i det faktum att SLU tillhör Landsbygdsdepartementet. Och inte Utbildningsdepartementet som de andra högskolor. Landsbygdsdepartementet har förmodligen andra prioriteringar just nu. Svensk grisnäring har till exempel akuta problem. Men utan kunskap och beprövad erfarenhet blir de tillfälliga besvären bestående.Och det tjänar ingen på.

De olika departementet styr därtill av olika partier inom Alliansen, men det lär nu inte arkeérna eller miljöproblemen bry sig så mycket om.

Att rusta ned den långsiktiga miljöövervakning och populära miljöutbildningar är dessutom en riktigt dåliga idéer.

Det borde inte minst regeringens påtänkta samarbetspartner, Miljöpartier, anse.

 

 

 

 

Tags: , , , , , ,

Förklaringen till varför du och jag inte blir sjuka hela tiden, trots att omvärlden gör allt för att attackera oss.

Bevisen för att vi lever mitt i en gigantisk explosion – som ingen kan förklara. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta årets naturvetenskapliga Nobelpris.

Kemin då? Ja, beviset på att enskilda forskare fortfarande kan se den där glödlampan som Uppfinna-Jocke alltid fick i sin pratbubbla i Kalle Anka.

 

Årets skandal? Ja, hittills,  att en av medicinpristagarna var död! Men mest är det tragiskt att så många får vänta så länge innan de får priset. Förra årets pristagare i medicin och fysiologi, Richard Edwards, är ett annat exempel på det.

 

Nu återstår bara de mediala Nobelpriserna, de i litteratur och ”fred”. Vem tror inte på ”den arabiska våren”? Hand upp!

Tags: , , ,

Staffan Nordmark, ständig sekreterare på Kungliga Vetenskapsakademin, har börjat få upp ångan på Nobelpresskonferenserna nu. Han kan inte ens i denna den mest högtidliga av akademins stunder helt dölja att han har humor och ironi.

Men årets pris är inget populär höjdare. Man kände  hur luften gick ur församlingen i den vackra salen i KVA:s pampiga byggnad när det annonserades. Kvasikristaller? Mosaik i mataria?

Rent populärvetenskapligt är det raka motsatsen till gårdagens fysikpris om Supernovor och ett expanderande universum.

Å andra sidan känner nog materialforskarna att de äntligen fått ett erkännande nu. Kunskap om material är kanske inte så ”sexigt” men ack så nyttigt och ack så användbart i vardagen. Här finns nog en vetenskaplig förklaring till att ” det svenska stålet biter”.

Årets Nobelpris belönar också ett trendbrott, en dogm som faller, ” de andra hade fel”, vilket är något fundamentalt vetenskapligt.

Och äntligen får vi här ett Nobelpris som innehåller ett Heureka moment. En plötslig insikt, ett ögonblick av klarhet. Skulle tro att många av de närvarande journalsiterna kommer att hänga upp sina historier på ”upptäckten”. Jag skall bidra med en engelsk one liner  som man kan tillskriva Daniel Shectman

”I’m a material man”

 

Tags: , , , , ,

Finally!

Så fick då äntligen det expanderande universum fått sitt pris!

Oerhört spännande förstås och väldigt bra för fysiken som disciplin.

Fysik är ju den första klassen i Nobeltestamentet och ansågs vid tiden för dess tillkomst vara den yppersta av vetenskaper. Det är därför kungen alltid har fysikpristagarens hustru till borde på Nobelmiddag. Hustrun ,för det är ju nästan alltid män som får fysikpriset.

Men fysiken har med åren blivit allt mera svår att begripa och dess teorier allt mera snåriga. Istället har först kemin haft sin tid och därefter biologin. Biologi har ju nu, tyvärr, inget eget Nobelpris utan dess framsteg belönas i klasserna medicin eller fysiologi och i inom kemin. ( Klasserna inom Nobelpriset är sedan länge föråldrade.)

Fysiken har varit i stort behov av god marknadsföring och vilken scen kan vara bättre än Nobels? Och vem som helst av oss har väl tittat upp mot stjärnhimlen någon gång och ställt de stora frågorna om universum?

Så vi är många som genom åren hoppats på att upptäckten av det expanderande universumet skulle få  Nobelpris. Nu har de fått det – äntligen!

Tags: , , ,

What a mess! The glamour’s Nobel week, the sciences worlds  equivalent of the Oscar gala, could have started better.  First of all the Nobel committee of the Karolinska Institute picked an area within medicine or physiology that surprised most of the experts, but that happens a lot.

And the area that was highlighted was importan enoigh

But when it after just after a few hours grew painfully clear that one of the three laureates actually was dead, matter became worse, simply because the most wanted of all scientific prizes is not a posthumous one.

It was bad enough last year when professor Edwards was to old and weak to enjoy his prize. But dead geniuses don’t get awarded, no matter how great importance their work has had. No rules without exception though and historically there has been two, both Swedish as it happens.

One beeing the general secretary of UN, Dag Hammarsköld, the other the Swedish author Erik Axel Karlfeld.

They were both nominated the same year that died and therefor where accepted as laureates.  Mathami Gandhi was going to get the Nobel peace prize 1948, but as we all know, he was murdered earlier the same year. This was before 1974, this year the Nobel foundation decided that no prizes should be awarded posthumous, the exception being when the laureate died after the announcement.

So, what happens now?

Professor Ralph Steinman died on Friday, three days before the announcement, so that would be crystal clear? No prize. Which of course feels all wrong considering he done a fabulous work and is worth it. So after some wriggling the Nobel committee now seems to have decided that professor Steinman should be honored posthumous, after all. The reason being that “they did not know “ that he had passed away when they took their vote last week. Some would argue that bad research is not a sound ground for any decisions.

Others would suggest that it would be a good idea to give the prize earlier.

 

Tags: , , ,

Ett överraskande val. Men ett val som hamnar mitt i debatten om vaccination – eller ej – och det är kanske avsikten?

Nobelkommittén vid Karolinska Institutet beslöt i år att ge priset i fysiologi eller medicin till tre män, Jules Hoffmann, Bruce Beutler och Ralph Steinman. Alla har de på olika sätt visat hur kroppens försvar mot olika angripare fungerar.

Det är alltså forskning kring vårt immunsystem som belönas med årets Nobelpris. Inte stamcellerna, inte cellreceptorer eller malariamedicine. Vilket alltså tog de som samlats på Nobelforum vid KI i Solna med överraskning. I vilket fall hade ingen av oss som slog vad inom journalistkåren satsat på det här området.  Vi fick våra pengar tillbaka.

Vad de övriga hundratalet av studenter och förbipasserande ansåg är inte så lätt att veta. Salen blir i vilket fall allt mera fullsatt varje år – samtidigt som bevakningen av vetenskap minskar i media.Nobelparadoxen? Priset är mera känt än den verksamhet som belönas?

Frågorna från den församlade presskåren handlade också företrädesvis om exakt vilka datum pristagarna var födda och i vilka länder de var födda.

Nobelveckan nådens år 2011 är därmed inledd.

Tags: , , , ,

« Older entries